461 lefwererat och betalt, för ber:de Räntepertzeler och Skiutzfärder, åhrligen af hwart heelt Mantahl föreskrefne Tree Skeppundh och femb Lisspundh TackJärn, då skole dhee sedan för bemälte ordinarie Ränte-Pertzelers och Skiutzfärders sampt alla andra sådana Körsslors och försslors vthgiörande och beswär wara frije och omolesterade. Dock wele Bergzmännerne sig här brede widh hafwa förbebållit, att så frampt dhe framdeles skulle befinna dhenne förvandhlingh lnda dhem till skadha, då på detta fallet skole dhee intet wara förbundne till detta Contract, uthan dhem effterlåtes att förblifwa widh dheres gamble vthlagor, som dhee äre wahne till Arrendatorerne att erläggia, och giöra så sine skiutzfärder kiörsslor och försslor, som förr hafwer warit brukeligit. Begäre fördenskuldh här medh af H. Landzhöfdingen, det han wille häröfwer hand hålla och så laga, att detta förafskedande å bägge sijdhor blifwer efterkommit och behörigen i acht tagit. Och ähre af detta Contract twänne lijka lydande förfärdigade wordne, det ene Nobra och det andra Lindes Bergzlag till efterrättelse. Till mehre wisso ähr detta medh Kongl. May:ttz här i dess Cammar Collegio brukelige Secret och wåre händers Vnderskrift bekräftat. Datum Stockholm d. 8 Junij Anno 1664. (L. S.) På dragande Kall och Embetes wägnar Gustavus Bonndhe. Gustavus Soop. Jöran HFlemingh. Johan Christoff. Joensson. Springer. Utdrag af Domboken, hållen vid laga bergsting med Nora bergslag i Nora stad den 26 Mars 1750. § 21. Til thetta Bergsting hafwer Sexmannen Wälförståndig Gotskalk Larsson i Blisberg låtit inkalla Torparen Nils Ersson och thes måg Erik Persson i Kullatorpet, med påstående, at som the ej skola wilja blifwa wid thet Contract, hwilecket han med them hittils haft, utan söka giöra honom hwarjehanda ledsamheter, thet måtte the ifrån samma torp afflyttia, och han sedan thermed så få disponera, som med Lag och Kongl. förordningar enligit wara kan, samt ersättja honom thes härwid förorsakade rättegångskostnader; Förklarandes sig therjemte Gotskalk Larsson munteligen thet hans tanckar icke warit, at på. något sätt wilja oroa och drifwa thet gamla folcket Nils Ersson och thes hustru, så länge the sielfwe welat blifwa stilla, och årligen gifwa ifrån sig then lilla erkänslan af twå ryssar hö, som til Jnnehafwaren af samma skogstracten från äldre tjder tilbaka warit wanlig; men sedan Nils Erssons måg Erik Persson ieko warit nöjd med the wilckor, hwaruppå thes Swär föräldrar thetta Torp stället nyttjadt, utan på flere ställen, och jemwäl hos Ämbetsmännen i orten, ppeedt sig wilja giöra ansökning, at Torpet kunde blifwa skattlagdt, på thet han och thes Swär föräldrar således kunde blifwa entledigade ifrån besagde yldigbet til then, som skogstracten har i besittning; — ty har Gotskalk fansson funnit sig nödsakad underställa Bergstings Rättens ompröfwande, om “1 nl? så wäl som the förra Ägarne af thet 5/6 Crono Bergsmanshemman Llify ixberg, hwartil thenna lilla skogstracten lagder är, må äfwen hädanefter niwa ansedd för rätter ägare af berörde torp, samt at honom för then skull ej må betagas, thermed styra och råda som honom bäst synes.