480 kelser må nämnas, att han blef 1813 led. af Kristianstads läns hushållssällskap, 1814 kallad till led. af fysiograf. sällskap. i Lund, men nekade emottaga kallelsen, 1815 led. af sv. bibelsällsk. likasom af evang. sällskapet, 1832 led. af sv. trädgårdsföreningen, som då stiftades, 1836 led. af sv. industriföreningen, 1846 led. af sv. slöjdfören., 1852 led. af diakonissällskapet, 1854 hedersledamot af småländska nationen vid Lunds universitet. 1855 hedersledamot af Östgöta nation derstädes. 1856 hedersledamot af Upsala läns hushållssällskap o. s. v. J. L. Aschan dog på Lessebo den 20 Maj 1856 (nära 84 år gammal). Barn: Nils Nilsson, född 1802; Johan Lorents, född 1804; Karl Georg, född 1812; Katrina Fredrika, född 1805, g. m. kammarherren, öfversten grefve Klaes Cederström, † 1848, och Aurora Felicia, född 1808, g. m. zejoren R S. O. Per Reinh. Baumgarten. Det må anmärkas att bergsrådet J. L. Aschan ej blott samlat åt sima barn, utan gjort bland de största donationer, som enskilda mäktat åstadkomma i vårt land. Stipendiifonder anslogos till både Upsala och Lunds universiteter, K. Vetenskapsakademien och Vexiö läroverk. Dokt. Selldén, som bevistat bouppteckningen på Lessebo om hösten 1856, har på begäran meddelat följande: »Summan af alla bergsrådet Aschans gåfvor till fromma stiftelser utgör 93,500 rdr riksmynt; dessutom har han gifvit betydligt till pauvres honteux, fattiga slägtingar och hoppfulla ynglingar.» Och likväl kunde han till arfvingar lemna — nmuillioner 1. I en egen uppsats yttrar A. såsom förklaring öfver stipendiianslagen: »Först i anledning af hvad jag i min ungdom sjelf erfarit, huru välgörande i behofvets stunder ett stipendiibidrag kan blifva, och sedan i följd af hvad jag under min långa lifstid haft tillfälle utröna, huru den studerande ungdomen ofta genom brist och lefnadsomsorger nödgas stå tillbaka från en lofvande framgång, har jag af de medel, hvarmed Försynen behagat rikligen belöna min verksamhet, anslagit åtskillige fonder till stipendii-inrättningar och andra belöningar. Min förmåga att dermed gagna samhället har utgjort en del af min lefnads lycka och glädje.» Äfvenledes bör honom till ära nämnas, att han ej blott sökt sina under. hafvandes och sina egendomars materiella förkofran utan också varit mån om bruksskolors o. d. inrättningars anläggning. Äfven för nykterhetsföreningar å bruken nitälskade han ihärdigt och var törhända den förste, som bland hofveribönders vilkor insatte skyldigheten att icke bränna bränvin. ; Skrift: De Hepatitide ejusque per Ptyalismum curatione: pr. gr. med. Ups. 1797. Under den tid (1797—1803), som Aschan var provinsialläkare, bodde han i Nora stad, antagligen i den nuvarande apoteksgården. Från denna tid må icke förtigas en tilldragelse, som ställer hans »menniskovänliga sinnelag» i en mindre ljus dager än den, hvari hans lefnadstecknare här ofvan låter honom framslå. Saken är i korthet följande. På sjukbud från hofrättsrådet Karl Fredrik Heijkensköld (f. 1753, ? 1829), som då vistades å Bredsjö bruk, hade doktor Aschan med en af Heijkensköld utsänd dräng, »såsom express», kört för en lätt kalesch, förspänd med 2:ne hästar, hvilka under resan 27 April 1801 ombyttes å N ytorps gästgifvaregård, som innehades af Anders Jansson i Norrelgen. Under denna resa skulle, »medelst 1 Våra dagars millionärer ha dock visat sig ännu frikostigare. Donationer på hundratusental höra numera icke till sällsyntheterna, särskildt i de större städerna Stockholm, Göteborg, Norrköping m. fl. — Utg:s anm.