Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Märkliga bergsmansslägter och familjegårdar
- III. Gellnerska ättelängden
- Greksåsars-grenen
- Vassrinska (Östgöta) grenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
525
Stockholms patentbyrå 1889 och på Elektriska verkstaden i Arboga från
1 Juni s. år, samt ingeniör derstädes 1890.
Hulda Maria, f. 1872 10/1.
Vassrinska grenen.
9. Per Persson Vassrin, f. 1776 18/11, yngste sonen till förut (sid.
511) omtalade Per Persson och Marina Persdotter i Vassland; erhöll dels
i hemmet och dels i Nora sin uppfostran, som dock inskränkte sig till
kunskap att med färdighet skrifva och räkna1. Han flyttade till
Skönnarbo bruk nästan omedelbart efter inköpandet deraf 1793. Tillsammans
med sin fader inköpte Vassrin 1797 äfven Folkströms bruk af Karl Daniel
Buén, hvilka båda bruk så väl förut, under åren 1705—1772, som
sedermera under 1797—1855 hade samma egare. Denna långvariga förbindelse
var till bådas förmån, ty Skönnarbo fick ämnesjern förädladt till
manufaktur vid Folkström, som deremot fick spanmål och kol m. m. från
Skönnarbo. Efter faderns död 1800 utlöste Vassrin småningom sina
medarfvingar och inköpte 1811 äfven Lämneå bruksegendom med såg och qvarn
från egarne af Finspång. Han anlade vid Skönnarbo en stålugn samt vid
nedre bruket en ytterligare stångjernshammare och ombygde äfven
herrgården. Vid hållen undersökning för tillökning i smidet ansågos skogarne
på hans egendomar vara bland de bästa i mellersta Sverige. År 1833
fyttade han till Lämneå och sålde en del af Skönnarbo Äill sin äldste
son, fil. doktor Per August Vassrin. Brukspatronen Per Vassrin afled å
lämneå bruk 1841 9/5, 761/2 år gammal. Han egnade sig nästan
uteslutande åt sin omfattande enskilda ekonomi och ansågs vara en god
hushållare. Detta hindrade honom dock ej att till sin sockenkyrka Tjällmo
förära en altartafla, föreställande Kristi uppståndelse, målad 1806 af
Hörberg2. Den efterlemnade förmögenheten uppskattades vid Vassrins
frånfille uppgå till omkring 200,000 rdr banko, ett värde som under
nuvamande förhållanden kan behöfva flerdubblas, för att uttrycka det verkliga.
—Gift 1802 med Kristina Juliana (Julie) Camitz, dotter till
brukspatronen å Norra Håkanbol Per Camitz (f. 1755, d. 1819) och Maria Sofia
Hök; f. 1783 13/2, d. 1868 5/10 i Linköping; jordfästades 15/10 i domkyrkan
œh fördes följande dag till Tjällmo, der stoftet nedsattes vid sidan af
hennes make i familjegrafven.
Barn:
Per August Vassrin, f. 1804 16/6; sändes tidigt till Upsala akademi, der
han redan vid 18 års ålder blef filosofie magister, men äfven efter aflagd
esmen egnade sig med förkärlek åt studier, hvilka dock afbrötos af en
svår ögonsjukdom. Efter återvunnen helsa sysselsatte han sig med
bruksverksamhet och köpte 1833 af sin fader del i Skönnarbo; blef efter hans
——
x I födelsebygden berättas om honom att han ej haft någon lust för tyngre eller
åg f arbeten eller att efter tidens sed blifva en verksam bergsman. Han gjordes derför
öremål för en skämtvisa, deri det bland annat hette:
— — — »Den stackars Per, som uti skogen går,
med stöflar och galoscher.
Jag undrar hur han mår? — — —
2 RIDDERSTAD, hist., geogr. och stat. lexikon öfver Östergötland, II: 194, 278.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat May 16 14:01:11 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/noraskog/1/0551.html