529 IV. En gammaldags bergsmansgård i Nor med derifrån härstammande slägt!. I sin år 1784 författade beskrifning öfver Nora bergslag berättar bergmästaren ERIK BERGENSKÖLD huruledes vid bergsmansgårdarne, vanligen belägna »ikring grytan», d. v. s. omkring masugnen, de små gårdstomterna voro så igenbygda, att när porten — stundom de båda portarne — var sluten, så var gården stängd, »att som man säger hvarken hund eller katt inslipper». Den vanliga byggnadsordningen utgjordes då af en liten fyrkant: en stugubyggnad med hvardagsstuga, kök och annat rum, den s. k. källarestugan, belägen öfver källaren; en brygghus- och bodbyggnad samt ett par ladugårds- och stallbyggnader med sina foderlador och loge. Ännu för 30 till 40 år sedan var denna byggnadsordning ganska vanlig, men numera ha de slutna fyrkanterna nästan totalt försvunnit. En dylik gammal gård, i det närmaste oberörd af den nyare tidens byggnadssmak, Ännes ännu qvar vid Elfhyttan inom Vikers kapell; en annan, som dock delvis blifvit förändrad och utvidgad, finnes vid Greksåsar i Nora socken. En tredje gammal gård, hvilken denna uppsats närmast gäller, är belägen vid Nor, i nyssnämda socken. Vid denna gård ha dock ett par byggnader blifvit utfllyttade, så att densamma numera är ganska öppen. Men de qvarstående byggnaderna äro dock, vid jemförelse med nutidens byggnadssätt, så pass egendomliga att de kunna förtjena ett närmare skärskådande. Logbyggnaden med loge och två lador är helt och hållet uppförd af groft furutimmer af 8 till 15 tums genomskärning. Både den s. k. logåten och ladugolfven utgöras, icke af vanliga bräder, utan af klufna, grofva timmerstockar, skäligen klumpigt tillyxade. Man var nödsakad att begagna dylikt golfvirke under en tid, då såganläggningar endast med största svårighet kunde åstadkommas, emedan de ansågos föranleda en — »för skogens bestånd skadlig misshushållning», såson det heter i Bergskollegiets gamla tillståndsresolutioner. Att med yxa och kil klyfva en timmerstock till golfplankor ansågs nämligen icke som misshushållning! 3 Denna omständighet, med den deraf orsakade ytterst sparsamma tillgången å sågade bräder föranledde ock, att man nödgades hushålla med — dörrarne. Man ser spåren deraf ännu på den ifrågavarande logbyggnadens norra sida. I stället för nutidens stora logdörrar finnes här blott ett par s k. halfdörrar, snarare luckor, sittande temligen högt på väggen. Öppnar man dessa halfdörrar, skall man snart finna att dörröppningen kan åtminstone fördubblas derigenom, att de derunder liggande stockarne beqvämt oc ledigt kunna borttagas, löst inpassade som de äro i s. k. dörne eller dörrträn. Dylika logdörrar äro numera ytterst sällsynta i dessa bygder —— 1 Efter en i Nerikes Allehanda n:r 115 för 1888 28/7 införd uppsats. 2 Jfr »Noraskog» I: 54. 3 Jfr sid. 301 här ofvan. 34