552 intaget i Vestmanlands fogdehandling n:r 10 för år 1591, hvilket dokument här nedan meddelas utan annan ändring än ett bortläggande af det regellösa stafningssätt, som är utmärkande för denna tids handlingar. Då berörda fogderäkenskap varit utsatt för eldsvåda, så att hvarje blad är mer eller mindre brändt, synnerligast i hörnen, förefinnes åtskilliga smärre luckor, hvilka angifvas inom () eller medelst — — — Ifrågavarande handling torde icke behöfva någon särskild »utläggning». Den lyder i all sin vältaliga enkelhet sålunda: Kongl. Maj:ts till Sverige etc. alles vår nådigeste herres underdånige och tropliktige undersåter, vi efterskrifne, som tillkallade äre till bergsfogdar och att sitta uti rätta på Lindes och Noreskoge bergslager, som ock här nämnoms bergslagernes 12 män, bekänne och här med för allom kunnigt gör, att efter hög:te vår aller nådigste konung utaf stor medömkan, medfödd nåde och varkunsamhet, hafver låtit utgå sine kongl. mandatsbref öfver hela riket, ibland annat förmälandes om en nådig tillgift och förskoning på utlagorne, som oförmöget och fattigt folk kunne för stort trångmål, dyr tid och annan vanlycke, vara blifne tillbaka med på de förledne år, allt in till det förledne 1590 års begynnelse. Så hafver ock den ärlige mannen Anders Larsson Gammal, som på några år hafver varit på högbe:te Kongl. Maj:ts vägnar vår fogde utöfver bergslagerne så väl som annor härad och sockner, inga ringa återstoder uteståendes, som fattigt folk äre blefne H. K. M:t skyldige det året anno 86 in till det för:ne år 90, som är 4 år i hop. Derföre hafver han, efter högbe:te K. M:ts mandatsbrefs innehåll, dock uppå K. M:ts nådige behag, medlat och förskonat med dem som nödstälde, fattige och förblottade hafva varit uti för:ne års allahanda återstoder, efter som för hvarjom här efter förmält står, dock ieke här uti räknadt den tillgift, som för:de Anders Larsson med någromn i fjor på högbe:te K. M:ts vägnar och nådige behag gjorde, der uppå vi och då i all underdånighet utgåfvo våre sannfärdige beseglade bevis och vittnesbörd. Och är nu återstoderne räknade uti osmunds- och stångejern, efter som ock detta afkortningsregister utvisar. Lindes bergslag. Herr Anders, kyrkoherde uti Lindes socken, är en gammal och förlamad man, hafver icke haft förmögenhet att utgöra tillfyllest den dryga hammarskatt, som honom har varit pålagd, utan är derpå blifven skyldig på desse förledne sex år 5 skepp. 6 pund 17 m⚔Y. Än af anno 87 års gärd står han tillbaka med 25 pund stångjern. Item loppejernsgärden, för den del han brukat hafver uti hemmanet vid Dalkarlshyttan, löper 20 pund loppejern. Än Salebergs 2 hagssen (? hjelpen) pro anno 86, 87 och 88, löper det, som på samma år rester, uti penningar 30 m⚔. Än pro anno 89 bjelpeskattspenningar 4 daler. Uppå detta allt beder han på det underdånigste om tillgift, lindring och förskoning för Guds namns skull, och är sannerligen stor svaghet med den gode mannen. Lasse Månsson står tillbaka med sex års hammarskatt af 1/8 han hafver brukat i Dalekarlshammaren, hvilket sig belöper uti stångejern till 2 skepp- 14 (?). Alldenstund Gud hafver hemsökt honom med en (svår?) rist, att är rörd och hafver eljes — — (ingen råd) till, utan det som godt ärligt folk hjelper honom, begär han i underdånighet der uppå tillgift i Jesu namn.