561 Larsson Gammal hafver efter högbe:te Kongl. Maj:ts mandatsbref och eljest medlat med dem, som nödstälda och fattiga hafva varit, uti allehanda återstoder, som komme hans räkenskaper till både för ledandelen och eljest för sitt fögderi ifrån anno 86 in till och med det förledne år 89, det vittne vi efterskrefne Andreas Erici och Ericus Petri, indigni pastores öfver Noreskoge och Lindes socknar, samt vi Sven Jonsson och Klas Hansson bergsfogdar der samme städes med våra signeter; item med bägge bergslagernas insegler undertryckta, såsom ock allas våras namn och bomärken, som beskedde äro att sitta för lag och rätta på bägge bergen; skrifvet den 26 September anno 1591. Nils Ölsson på Guldsmedshyttan. Hans Gottskalksson i Rebbeboda. Jöns i Hökestaboda. Tore Andersson på Kårberget. Erik Persson på Guldsmedshyttan. Erik Nilsson på Ristan. Oluf Halstensson i Aspa. Erik Gottskalksson på Kårberget. Måns Olsson i Löda. Oluf Persson i Ryda. Joen Eriksson i Väng. Per Matsson på Fanthyttan. — Måns Jönsson i Öskevik. Oluf Ingevaldsson i Huseby. Lasse Persson på Tidemanshyttan. Joen Storbjörsson i Öskevik. Erih Jönsson ibidem. Lasse Nilsson på Kådefalla. Mats Nilsson i Elfvestorp. Hans Andersson på Boren. Tideke på Öskebyhyttan. Erik Henriksson på Skrekarehyttan. Lasse Jönsson ibidem. Nils Eriksson i Kådefalla. Handlingen är försedd med så väl presternas och bergsfogdarnes som de båda bergslagernas vaxsigill, hvarjemte bomärken finnas ritade för hvarje nämdeman. Den »hertig Karls föreskrift», som ofvan nämde Lars Tidiksson i Bergsmanshyttan förvärfvat sig, utgöres af ett hertigens bref, dat. Gripsholn 4 Mars 1591, af följande innehåll: »Karl etc. Vår gunst etc. Vi låta eder veta Anders Larsson, att denne K. M:ts vår älskelige käre herr broders undersåte och bergsman på Nora bergslag, Lasse Tidikesson, hafver här hos oss varit och ödmjukligen tillkännagifvit att han, för vattulösa skull vid den hammarsmedja, som han uppsatt hafver, att han icke den för stadigt brukat, skall vara tillbaka blefven med någon hammarskatt, för hvilket I honom dagligen kräfve, och derhos begärt att flytta samma hammarsmedja upp bättre i strömmen; Så efter högbemälte K. M:t för någon tid sedan hafver låtit utgå sitt öppna prentade mandat, att alla de, som med någon del tillbaka stode, intill förledne år 90, skulle derför okrafde blifva: är för den skull uppå hög:te K. M:ts vägnar vår förmaning att I och låte honom den frihet njuta, som H. K. M. honom och androm nådigst efferlåtit hafver, såsom ock, för den skatt hammaren nu ligger, låter honom »flöttien» upp i ån, dit han någon bättre lägenhet söka kan, om det eljest kan ske androm uian skada och hinder, derigenom hans K. M:t uppå hammarskatten dock ingen förminskelse sker.» Den hammare, hvarom här är fråga, är den som år 1558 blef bygd vid Öskevik. Anläggaren Lars Tidiksson är efter all saunolikhet en son till den Tidik Geriksson i Öskevik, hvilken omtalas sid. 109 här ofvan och som egde hemman äfven i Bergsmanshyttan. Hammaren skattlades redan 1559 till 4 skepp. stångjern om året, hvilken skatt 1562 nedsattes med 1/5 till 3 skepp. 4 lispund samt utgick till dess tiondejernet infördes 1608. Men äfven ett annat »afkortningsregister» finnes intaget i 1591 års ogderäkenskap. Detsamma visar andra anledningar än uteslutande »armod och fattigdom» till utskyldernas afkortning, nämligen »hofmans-» eller nyttare- och knektetjenst. Fattigdomen visar dock här och der bland de 36