595 mycket skoglöös när in på grufwan, men som der och ringa uti blåsess, ståår hoos Kongl. Commissionen om hon antingen skall utdömmas eller af Håkansboda allmenningen ännu någon hielp till blååsning bekomma; dhe öfrige hafwa än behielpelig skog effter theras tillwärkning. Stripbergs grufwor. Dhesse hafwa eij heller hafft någon gruufweskog uthan lijka som dhe förre af dess Possessores hwar och een för sig befordrade, men där till kan beqwämbligen läggias een skogtract i Gregsåhse skilnaden; Och ehuruwäll Belgsiööboda hyttan är på allmenningen i förtijden utan någon wiss tilldeelt skog funderat, så blåses doch af de 3 grannar heel ringa deruti, så att den antmgen kunne ödeleggias och de i dhe omliggiande hyttor sitt ringa bruuk afblåsa, eller att den kunde en skogspark tillägnass, den förmodeligen lärer fnnas när mätningen kommer emellan Gregsåse och Blixbergs skillnad eller om rådeligare att Nybergsgrufworne, som godh flåtsteen gifwa, och blifwa med een tienlig skogh accomoderade, som dhe HH:r Kongl. Commissarierne recommenderes. Omkring desse grufwor äro ännu Hyttorne i tämmeligit gått ståndh och sökia möijeligast sin skog så menagera att förr än dhe den kohleföre skogen upkohlat, då på een annan ort igenom dess tillwäxt åter blifwa med god kohlföör skog hulpne, det i Nohra och Linde på dhe mäste orter skeer, så att än de lefwa som 3 gånger på ett rum af kohlföör skog kohlat hafwa, hwartill swediandet af qwistarne eij ringa hielper och jordmånnen gööder och till ymnig grääswäxt och vngskog beqwämar, allenast icke sielfwe trään och igenom swediandet oppwålas, hwilket icke allenast skogen skämmer och skadar utan och den nyttigaste maatjorden uthöder, att intet någon skog gärna igenwäxer, det doch igenom Finnarna mycket skedt, hwaraf som af een graserande Jnufection och een deel bergsmän medh behäfftade, om de eij nogast påsees och serdeeles alfwarligen dem straffas, som det i bergslagen giör. J Juulsiöö finnes och på allmenningen ibland wackra mallmstreck, särdeles Rootkopzgrufwan, som i min tijdh opfunnen, och ehuru der till een lijten skoghpark deelt, så kan den doch eij förslåå, utan kan där omkring än någon utsees, så att blåsningen doch kan bestå emedan der allt omkring nu sköön ungskog tillwäxer. Dhen Hammaren, som wid Breesiöö hytta ligger, antingen han der blifwer, eller till ett beqwämligare ställe flytties, måste låta kohla af den skogen uppe åth Daalesijdan, hwilken Hammaren wid dess uppbyggiande tilldeeltes, och kan utföre Elfwen och flottas, såå wäll som om wintern framföras, så att blåsnngarne der igenom ingen skada tillfogas. Elliest är der en Hammar nyttig, son besparer bergsmannens många reesor till Nohra jempte dagswerks försunmelse, och kan nu i ohrten med nästan lijka Penningar och wahror accommoderas, och sina blåsningar och kohlningar bättre i acht taga, hwilket Tijondelingderne och nogsampt wijsa, i det att der nu blåses 2 à 3 dubbelt mehr än förr än Hammaren dijtkom, har och Hammarägaren störste deelen i grufwan, son och i hyttan, den han med flijt lijka som een annan bergsman drijfwer. Hafsiööfinnarne willia och med 5 à 6 grannar byggia weed Hafsiöön een ny hytta, hwarest de och eij långt ifrån godh gångbahr malm funnit [effter utseendet] och synes nyttigt om där så långdt upp hyttor kunde byggias i stället för dhe hyttor som antingen omkring städerne afstadnade, eller dhe som förnär in på grufworna kunna skattas att liggia. Effter besichtning och Stripbergs grufvor. Om Qvwiste swediandet.