614 förordnade han om arfsrätten efter sig på sådant sätt, att ett par af arfvingarne, med hvilka han af någon anledning var missnöjd, fråntogos större andelar, som deremot kommo andra af arfvingarne till godo. Med tanken på dessa kunde han stundom vid tilltagande ålder yttra, att »det är nog många som önska att jag måtte dö, men» — tillade han skämt- samt — »ännu flera önska dock att jag må lefva», nämligen hans talrika — gäldenärer, hvilka svårligen kunde önska sig en bättre och mera efterlåten långifvare. Anders H. var ende sonen till bergsman Henrik Hindersson, född i Grythytte församling 1740, död vid Elfhyttan 1811 3/8. Modern, Karin Engelbrektsdotter, som blef gift vid 16 års ålder, föddes vid Elfhyttan 1763 11/4 och afled derstädes 1856 19/4, vid 93 års ålder. Hon tillbörde en gammal Elfhytteslägt, kallad Engelbrektsslägten, om hvars hufvudpersoner följande anteckningar här må meddelas — och bevaras: Engelbrekt Larsson i Elfhyttan upptages i 1571 års taxeringslängd, såsom egande i lösegendom 13 1/2 lod silfver, 3 løð 15 65 koppar, 1 häst, 4 kor, 2 ungnöt, 4 skepp. tackjern och 1 veckosten malm, för hvilket allt han erlade 1/10 af värdet i skatt med 23 mark 4 öre 213/5 pgr. Han återfinnes i 1597 års skattelängd, men saknas i 1606 års mantalslängd, deri sonen Jöns Engelbrektsson med hustru och en piga finnas upptagna. Han nämnes ock som delegare i byn vid 1607 års skifte (sid. 567). Nämdeman 1617, qvarstod han i denna egenskap ända till 1655 25/10, då han på grund af hög ålder tog afsked och efterträddes af sonen Hans Jönsson, samt synes ha aflidit ett par år senare. En annan son Erik Jönsson efterträdde honom å hufvudgården i Elfhyttan. Denne afled 1677 och efterträddes i sin tur af sonen Engelbrekt Ersson, som afled 1710. Efter honom kom en son Jöns Engelbrektsson, död 1739, hvars hustru Ingrid Andersdotter afled 1753. Deras son Engelbrekt Jönsson, som afled 1781 och egde hela hemmanet n:r 5 i Elfhyttan, ärfdes af sina båda döttrar, af hvilka den äldre, ofvan nämda Karin blef gift 1779 med Henrik Hindersson och erhöll det ena halfhemmanet, hvilket sedermera beboddes af sonen Anders Hindersson och af honom öfverläts på en systerson, nuvarande egaren Anders Abrahamsson. Den yngre systern, Kristina Engelbrektsdotter, f. 1768 14/10, † 1860 1/1, som ärfde det andra halfhemmanet, blef 1785 gift med bergs- och nämdemannen Olof Ersson (Ytter), f. 1763 24/1, † 1842 10/12. Deras äldste son, Erik Olsson i Öskevik, omtalas sid. 621. Den andre sonen, Anders Olsson, f. 1788 11/3, † 1862 28/12, blef egare af föräldragården, som derefter öfvergick till en af sönerne, nuvarande egaren, f. nämdemannen Per Olof Andersson, f. 1843 24/10. Jan Ersson i Skrekarhyttan, en ättling af Ekestubbeslägten, var född derstädes 1783 4/1; vorden sexman före 1820, blef han sedermera nämdeman och slutligen häradsdomare (efter Per Persson i Gamlehyttan). hvilken befattning han innehade vid sin död 1853 13/2. Han var jemväl mycket anlitad i enskilda och kommunala värf, bland annat som medlem af kyrkorådet samt lärer en gång (1834) varit temligen allvarsamt ifrågasatt till ortens riksdagsombud. Han inlade ock stor verksamhet för omläggning af den gamla, svåra och backiga landsvägen mellan Gyttorp och Skrekarhyttan, äfvensom för dess fortsättning förbi Elfhyttan till Karl-