37 senare egenskap har gifvit anledning till anläggandet af vaskverk, för att erhålla rödfärgslamm; men som tillgången är obetydlig, kan kisen icke tillräckligt hinna att förvittra innan den ånyo genomsökes. Rödkärrs koppargrufvor, belägna på Kåfalla bys mark, äro de, som anses sist hafva varit bearbetade, men ehuru dessa äro belägna på en något betydligare jordhöjd, så hafva de dock samma olägenhet af vattentillökningen och dess undanhållande, som de förut beskrifna. Om någon med tilltagsenhet och ett kapital, tillräckligt att med kraft undersöka någondera af dessa grufvor, vågade ett dylikt försök, är troligt att företaget ej blefve lönlöst. Hvad åter flera på andra ställen förekommande dels koppar- och dels blyglansanledningar vidkomma, så är deraf mindre att förvänta, hvarför de också här förbigås 1. År 1737 utgjorde antalet af de inom socknen i gång varande tackjernshyttor 25 st., som nu mera (vid slutet af 1850) är inskränkt till 11 2. Sammanräknade antalet blåsningsdygn vid dessa hyttor ifrån den tiden till och med år 1850 utgjorde 203,362 dygn och den derunder erhållna tillverkningen kan upptagas till 2,401,585 skeppund. Likväl måste härvid erinras, att tillverkningsbeloppet är mera osäkert ända till år 1840, då, genom en af bergmästaren Troilius lemnad föreskrift, hyttfogdar och masmästare ålades att såväl öfver malmpåsättningen som det derefter erhållna tackjernet föra noggranna anteckningar. I öfrigt hänvisas till den öfver tackjernstillverkningen upprättade mera fullständiga tabellen, intagen vid slutet af denna beskrifning. e) Bruk och andra inrättningar. Hammarby stångjernsbruk, med 4 härdar och 2 hamrar, har haft 1,435 17/20 skeppund privilegieradt årligt smide, men eger nu mera obegränsad tillverkningsrätt och sysselsätter en arbetspersonal af 1 mästare samt 3 mästersvenner. Till brukets underhåll höra 18 1/4, hemman i Nora samt något öfver 5 hela hemman i Lindes socken; dessutom eger detta bruk största andelen i Borns hytta och dertill egna malmer, så att det samma kan anses vara sjelfständigt och oberoende. Taxeringsvärdet för bruket jemte dess egendomar i Nora socken samt tullqvarn och såg är år 1852 upptaget till 88,029 1/3 rdr bko. Ordi- 1 Det torde icke behöfva erinras, att genom de smärre grufbolagens för- ening till större bolag, hvilket i allmänhet skedde redan under 1860-talet, förhållandena vid t. ex. Stribergs, Pershytte och Klacka-Lerbergs grufbolag numera äro helt andra än för 30 år sedan. Utg. hyser visserligen förhoppning att framdeles kunna lemna några redogörelser jemväl för nämda bolag, men om och när en dylik förhoppning må kunna uppfyllas, beror icke uteslutande på utg:s egen vilja eller förmåga. 2 Nämligen: Pershyttan, Born, Öskevik, Fervhyttan, Ringshyttan, Grecksåsar, Vestgöthyttan, Skrekarhyttan, Elfhyttan, Snöbergshyttan och Karlsdal. Af dessa hyttor är Öskevik belägen i Linde, Fervhyttan i Jernboås och Karlsdal i Karlskoga socken; men då många hemman från Nora socken derstädes varit indelade med sina blåsningar har förf. räknat dem till Nora. — Borns och Elfhytte masugnar blefvo ödelagda för 30 år sedan; Fervhytte och Grecksdsars masugnar hafva under de senare tio åren ej begagnats och torde komma att innan kort ödeläggas. Deremot uppfördes ny masugn vid Hammarby 1858, deri blåsning begynte följande året. — Jfr om Noraskog II: 387.