42 Rdr sk. rst. Af ofvanstående äro följande anordningar: a) Utom stat: till ky rkoherden: räntan af dess boställe 1 helt hemman östra Sund, hemmantalsränta 1 rdr 8 sk.; persedeljern 3 skepp. 5 lisp. tackjern; 12 fat osmundsjern samt såsom vederlagsfyllnad 6 skeppund tackjern från Hagby qvarnar, alltsammans efter medelmarkegångspris..................... 138: 6. 1025/20 Skärmarmarboda gästgifveri: jordeboksräntan af 1 mantal derstädes 3 skeppund 5 lispund samt skjutsfärdspenningarne 24 sk., tillsammans efter marke- gångs medelpris.............. 21: 6. 1425/26 Till hvardera af gästgifvaregårdarne vid Bondebyn och Grecksåsar skjutsfärdspenningar 24 sk., tillsammans... 1: —. — b) Efter stat: till kronofogden: räntan af bostället Bomanshyttan 1/4 mantal, 20 3/4 lispund tackjern med skjutsfärdspenningar 6 sk., som efter markegångsberäkning bestiger sig till............. 5:13. 725/102 Till häradsskrifvaren: räntan af dess boställe 1/2 mantal södra Fingerboda, 1 skeppund 15 1/2 lispund tackjern och skjutsfärdspenningar 12 sk., som efter markegång utgör............................ 10: 27. 225/592 Kronotionde efter nedanstående specifikation.. 573: 11. 2 Summa 1749: 21. 567/104 Af föregående räntor är således Kongl. Maj:t och kronan behållet ett belopp af 8,523 rdr 42 sk. 737/104 rst. efter omsättningen till 36 kronor 52 öre. Genom det vederlag, som ålades ett dylikt hemman för tackjernstiondens upphörande, enligt k. kungörelsen 9 Juni 1871, ökades detta räntebelopp med 6 kronor 86 öre till 43 kronor 38 öre. Värdebeloppet af den kronotionde, som för hvarje särskildt hemman från samma tid skulle utgöras, finnes angifvet i det år 1872 tryckta arbetet »om vederlaget för tackjernstionden», sidd. 97—110. Sedermera har genom k. kung. 5 Juni 1885 angående nedsättning i de på viss jord hvilande grundskatter blifvit föreskrifvet, »att ränta och kronotionde å hemman eller lägenhet i kronans jordeböcker och räkenskaper skola sammanföras till en summa under benämning grundskatt», samt att nedsättning med 30 procent af denna grundskatts belopp skall inträda från och med år 1886. Genom beslut vid 1892 års urtima riksdag och den i följd deraf utfärdade lagen 2 December samma år kommer den återstående grundskatten att efter successiv afskrifning helt och hållet upphöra år 1904. Mantalspenningarne, hvilka under 1850-talet i allmänhet utgingo med 12 sk. bko eller 37 öre för man och 6 sk. bko eller 19 öre för qvinna, utgöras från och med år 1861 med sina nuvarande belopp, resp. 40 och 20 öre. De i 4 punkten omförmälda tfionde och räntor af bergverken m. m. hafva samtliga upphört: tiondejernet på grund af nyssberörda k. kung. 9 Juni 1871 från och med 1872; hammarskatten enligt k. kung. 14 December 1860 från och med följande året; samt qvarnräntan jemlikt k. kung. 30 December 1863 från och med 1864.