57 Inom denna by är häradsskrifvarebostället 1/2 hemman beläget, som år 1780 tillbyttes mot 1/2 hemman Born i Ramsbergs socken, hvilket senare förut till boställe för samma tjensteman varit doneradt 1. Fingerboda, norra, 2 mantal och kommunalvärde af 4,400 rdr, beläget vid socknens östra gräns, och likasom föregående skildt från Ervalla socken genom Jerleån. Åkerjorden består af sand och mo samt någon lermylla och utgör 100 tld; slåttern, som består af några ouppodlade men odlingsbara sandåsar utefter elfven, innehåller 19 tld; skogsmarken, något mera växtlig och äfven innehållande ett bättre bete än södra byns mark, innehåller 223 tld. Till år 1784 var här egen hytta, men är nu tackjernstillverkningen flyttad till Pershyttan, hvaraf hemmansegarne sig sällan begagna, utan afyttra skogen antingen såsom kol till den högstbjudande eller ock i form af kastved till Nora stad. Finntorp, en på Gyttorps norra allmänning upptagen lägenhet utan något visst hemmantal, men ansedt till 1/4:del och kommunalvärde af 800 rdr 2, har en ganska klen åkerjord, bestående af svartmylla på grus- och stenbotten uti jemnländigt läge; slåttern består af uppröjda stenbackar och skogsmarken, som i senare åren blifvit från allmänningen tilldelad, består af någorlunda växtlig hedmark, hvarå mulbetet är mycket klent. Åker och tomter 8 1/2 tld, slåtter 4 och skogsmark 62 tld. Fogdhyttan, 4 mantal och kommunalvärde af 10,000 rdr, är beläget efter norra stranden af sjön Vikern med de flesta bostäderna invid landsvägen mellan Nora och Grythyttan. Åkerjorden består till en del af skarp lera, men den mesta af sten- eller gorjord; slåttern är ganska klen med undantag af ett bättre kärr söder om byn. Skogsmarken, omskiftande och småkullig, är dock mestadelen växtlig och betet derpå tillräckligt. Inegorna utgöra 150 tld, deraf åker och tomter 102. Skogsmarken innehåller 1,487 1/2 tld. Byn har haft egen hytta, men som var öde redan före 1737, och hörer nu med sin tackjernstillverkning till Ringshyttan 3. Allestädes, både uti inegorna och på skogsmarken, finnes anledning till jernmalm, så att mellan 2 och 3 hundra särskilda gruföppningar blifvit gjorda; men som den funna malmen blott förekommer i körtlar eller ock i smalare gångar, så hafva dessa grufvor antingen snart blifvit utbrutna eller för kostsammare bearbetning måst öfvergifvas, då åter nya upptagits. Några mera ihållande malmer finnas likväl i granskapet af de större Ringshytte-gruffälten, af hvilka Svartbergsgrufvan för närvarande är den betydligaste. Södra Glifsa grufva, som likväl nu icke arbetas, har en godartad jernmalm, till skapnaden lik i berget nedskjutna stockar, hvilka endast, då flere träffats närstående hvarandra, kunnat med fördel upptagas. Till byn hörer hälften uti den så kallade Nors öken 4, en allmännings- 1 Genom kontrakt af 17 December 1874 utarrenderades detta boställe för kronans räkning på 20 års tid från midfastan 1875 mot städja för en gång af 1,200 kronor samt ett årligt arrende af 375 kronor. 2 Finntorp skattlades 1867 till 5/8 mantal, hvilken skattläggning af Kammarkollegium genom utslag 1869 2/12 faststäldes till 3/8 mantal. 3 Genom en inför bergmästaren afslutad förening 1736 flyttades blåsningen från Fogdhyttan till Nor, men sedan hyttan härstädes efter 1807 års blåsning blifvit ödelagd, blefvo Fogdhytte bergsmän indelade vid Ringshyttan. 4 Genom Svea hofrätts utslag 1852 3/2, som vann laga kraft, förklarades Nors öken uteslutande tillcomma Nors hemmansegare.