113 Handlingar angående röstförhållandet mellan Nora stad och Nora socken. (Jfr sid. 46.) »Nora församling» betraktades ännu i medlet af 1700-talet såsom en kommunal enhet, till hvilken dock icke räknades annexen Jernboås och Hjulsjö. Af ålder förekom nästan aldrig uttaxering för gemensamma behof: till kyrkliga omkostnader erhöll man medel genom vinsäden, försäljning af grafplatser och andra special-inkomster, böter samt frikostiga åflrar. hvarjemte dagsverken utgjordes vid större byggnadsföretag. Någon bestämd proportion mellan de båda delarne af kommunen (staden och bergslagen) fans troligen icke, vare sig i skyldigheter eller rättigheter. Första gången en sådan omnämnes i tillgängliga handlingar är år 1757, då förhållandet uppgifves hafva varit 1/3 emot 2/3; men ändrades till 1/4 emot 3/4 af det hela t. Af åbyggnaden i kyrkoherdegården ålåg det ursprungligen staden (alltsedan dennas tillkomst 1643) att ansvara för vissa hus, landsbygden för de öfriga; men detta upphörde år 1826, då det 1757 öfverenskomna förhållandet (1/4 emot 3/4) förklarades böra gälla för hela byggnadsskyldigheten, likasom det redan 1813 blifvit tillämpadt vid nybyggnad af komministergården. Deremot bekostades byggnaderna i klockaregården 1815 till 1/3 af staden och 2/3 af socknen. Proportionen af 1/4 till 3/4 fortfor emellertid att gälla, intilldess, med anledning af 1862 års kyrkostämmoförordning (som i 7 § hänvisade kyrkligt förenade stads- och landsförsamlingar att öfverenskomma om blifvande röstgrund), frågan om det inbördes förhållandet ånyo upptogs. Efter behandling af två komitéer och anförda besvär öfver fattade stämmobeslut har saken omsider blifvit afgjord på sätt här nedan meddelade handlingar utvisa, så väl rörande staden gent emot hela landskommunen som rörande den förre gent emot socknen utom Vikers kapell. Såsom hufvudsaklig grund för det nu faststälda röstförhållandet har antagits folkmängden inom de tre kommunerna. Under de sista åren har en enda afvikelse egt rum från stadgade proportionen mellan staden och socknen, i det att nämligen nya forn-uret bekostats till 1/3 af den förra och 2/3 af den senare 2. De ifrägavarande handlingarna äro af denna lydelse: Konungens Befallningshafvandes i Örebro Län Resolution i anledning deraf, att — sedan, till följd af stadgandet i 7 § af Kongl. Förordningen om Kyrkostämma samt Kyrkoråd och Skolråd 1 Jfr »om Noraskog» I: 285. 2 Till minnes torde böra antecknas, att K. M:t, efter anförda besvär, genom utslag i Maj 1893 faststält vid kyrkostämma 6 April 1892 antaget förslag till ny röstgrund med Filipstads och Fernebo församlingar, så lydande: »ÄA kyrkostämma med Filipstads och Fernebo i kyrkligt hänseende förenade församlingar eger å stämman röstberättigad medlem af Filipstads församling tio röster för hvarje honom vid allmän rådstuga i Filipstad tillkommande röst och å stämman röstberättigad medlem af Fernebo församling en röst för hvarje honom i Fernebo kommun påförd fyrk.» 8