240 Emmes och Lerbäcks eller Kärrängsskogs grufallmänning i Lerbäcks socken af Kumla härad; enligt Bergskollegii utslag 21 September 1830 »från äldre tider begagnad af Emme hyttelag», och jemlikt en 1800 upprättad karta innehållande i areal 471 tld 16 kpld, deraf inegor till skogvaktarebostället 5 tld 20 kpld, af »Kärrängsskogsmossen» 220 tld 28 kpld och skogbärande mark 245 tld, hvilken senare areal uppskattades motsvara 85 tld 22 kpld fullgod mark, med en beräknad årsafkastning af 27 2/5 stafrum ved, hvarför rekognitionsafgiften bestämdes till jemna 28 sk. bko (= 87 öre), »att utgå från och med 1825 års början af Emme hyttelag, med rättighet att fördela afgiften på öfriga intressenter, som deltaga i de till utsyning berättigade grufvor inom orten». Ehuru den i förenämda utslag faststälda årsafkastningen är utsatt till 27 2/5 stafrum ved, så erlägges skogsbevillning endast för 20 11/20 stafrum med 5 kronor 14 öre. Anledningen till denna olikhet är obekant. Allmänningen taxerades 1893 till ett värde af 6,500 kronor. Ekonomiska kartverkets beskrifning öfver Kumla härad upptager arealen af »Emmes hytteallmänning» sålunda: byggnadstomter 2, åker 15, äng 32, skogbeväxt mark 1,632, skoglös mark 997, vägar och vattendrag 142, eller tillsammans 2,820 qvadratref. Stråssa grufallmänning i Ramsbergs socken och bergslag; enligt Bergskollegii skrifvelse 1 Juni 1689 upplåten till Stråssa grufva f. Enligt samma myndighets 20 December 1826 meddelade, af K. M:t 19 Mars 1828 faststälda beslut är förklaradt, det skall ortens bergmästare, »sedan Strip- och Ottes gruflag hos honom anmält sitt behof och fått detsamma godkändt, efter Stråssa gruflags hörande, tillse huruvida något utsyningsbiträde må kunna meddelas, emot utsättande af en skälig betalning till Stråssa gruflag». Jemlikt Bergskollegii utslag 5 Mars 1828, angående rekognitionsafgiftens bestämmande, uppgår arealen af denna allmänning, enligt karta af 1765, till 2,104 tld 26 kpld, deraf inhägnader, ej tillhöriga grufbolaget, skulle upptaga 20 tld 6 kpld; sjöar, mossar och impediment 220 tld 30 kpld; intagor till skogvaktarebostället Buskaboda 57 tld 17 kpld, samt »skogbärande mark» 1,806 tld 5 kpld. Vid undersökningsförrättningen 11 Juli 1825 uppskattades sistnämda arealvidd »med beräkning af 50 års återväxttid och 16 stafrums af brukning på tunnlandet» till 958 tld 16 kpld med en årlig afkastning af 306 3/4 stafrum ved. Vid pröfning häraf förklarade kollegium i sistberörda utslag, »att de tvänne å allmänningen till skogvaktarebostället inhägnade områden af tillsammans 57 tld 17 kpld, i anseende till det gagn gruflaget deraf eger, jemväl böra såsom fullgod skogsmark till årlig afgift uppskattas», med anledning hvaraf och på grund af k. br. 24 November 1747 samt 27 Juli 1779 för Stråssa 1 Bergskollegii ifrågavarande skrifvelse, aflåten till dåvarande bergmästaren Erik Sneckenberg och gällande de flesta grufskogarna inom Örebro län, finnes fullständigt införd i anteckningarna »om Noraskog» I: 237—245. Namnet Printz eller Scheutz, som der finnes omtaladt å sid. 245, bör rätteligen läsas Schantz. Fredrik Schantz var nämligen 1689 landssekreterare i Nerikes och Vermlands län, men befordrades följande året till protokollssekreterare i senaten, då han efterträddes i Örebro af Erik Stockenström. Jfr Noraskogs arkiv I: 29.