250 görande arealen inom de yttre gränsorna för denna allmänning, hvilken består af tvänne delar, den norra och den södra, enligt ett år 1775 från flera kartor affattadt sammandrag, å den norra delen 875 tld samt å den södra delen 5,816 tld, eller tillsammans 6,691 tld; hvaremot bergshauptmannen vid silfververket, med förmälan att en i anledning af Bergskollegii bref 9 Oktober 1856 åvägabragt uppmätning och kartläggning af allmänningen ännu (1872), till följd af tvister och rättegångar, icke vore afslutad, uppgifvit sig anse, att efter afräknande från sagde areal af vissa å allmänningen befintliga hemmans- och lägenhetsområden, slåtterängar och mossar samt sjöar och vattendrag, ?den behållna skogsmarken’ ej torde kunna skattas till mera än omkring hälften af samma areal», eller i rundt tal till 3,350 tld. För denna allmänning erlägges hvarken rekognitionsafgift eller bevillning. Jemlikt beslut vid 1887 års senare riksdag (skrifvelsen n:r 57) och i följd deraf utfärdadt k. br. 25 November 1887, angående upplösning af det då bestående rättsförhållandet mellan kronan och Sala bergslag, har Nora skogsallmänning, deri Sala silfververks bergslagsallmänning jemväl är inbegripen, från och med 1888 blifvit stäld under skogsstatens vård, för att förvaltas såsom kronopark. Densamma upptages i Domänstyrelsens berättelse för sistnämda år innehålla i areal 2,097,53 hektar. Kopparbergs län. Bispbergs grufallmänning i Säters landsförsamling; »af ålder och enligt förmälan redan år 1640 ’lagd under grufvan’, samt sedan allmänningen dels genom k. br. 8 December 1820 förklarats icke vara rekognitionsskog, dels, i anledning af uppkommen tvist om eganderätten, blifvit af Säters häradsrätt i utslag 30 Juni 1825 tilldömd kronan, genom Bergskollegii utslag 21 April 1828 ånyo upplåten att ’hädanefter som hittills’ gagnas för Bispbergs grufvors behof; varande arealen af denna allmänning enligt karta af år 1788 upptagen till 604 tld 24 kpld, hvaremot bergmästaren förmäler att berörda argal, enligt karta af år 1856, skall utgöra endast 558 tld 11 7/10 kpld». Årsafkastningen uppskattades enligt 1828 års utslag till 1/3 stafrum af tunnlandet och faststäldes till i rundt tal 202 stafrum med en rekognitionsafgift af 4 rdr 10 sk. bko, hvilken fortfarande utgår med 6 kronor 31 öre, hvarjemte skogsbevillning à 25 öre pr stafrum utgöres med 50 kronor 50 öre. Deremot återfinnes icke denna allmänning i 1893 års taxeringslängder öfver fast egendom. Grängesbergs grufallmänning i Grangärdes socken; redan före år 1686 upplåten till begagnande för Grängesbergs grufvor; »varande enligt karta af år 1846 arealen inom de yttre gränserna af denna allmänning upptagen till 2,648 tld 2 kpld, deraf, sedan intagor för 47 torp m. m. blifvit frånräknade, uppgifvits återstå skog till ett område af 1,286 tld 23 7/10 kpld». Genom Bergskollegii utslag 4 Mars 1825 faststäldes årsafkastningen till 415 stafrum ved och rekognitionsafgiften till 8 rdr 31 sk. bko, att utgå från och med 1824. Densamma utgöres fortfarande med 12 kronor 97 öre, äfvensom skogsbevillning för 415 stafrum med 103 kronor 75 öre. Denna allmänning taxerades 1892 till 16,000 kronor.