374 föräldrarnas död» 1. Denna afhandling intecknades i stamhemmanet 10 Mars 1792. Abraham Larsson synes emellertid hafva tagit varning af de straff han utstått. Åtminstone omtalas han icke vidare såsom brottsling, samt afled 1796 27/8, samma dag han fylde 48 år. Af de 11 barn han egde med sin hustru öfverlefde honom 3 söner och 4 döttrar. Hans enka åter, som var mest känd under namnet ITjuf-Srtina, gjorde dock fortfarande rättvisa åt sitt vedernamn. Man finner sålunda antecknadt att under 2:ne söndagar, 3 och 10 Februari 1799 »stod enkan Stina Andersdotter ifrån Källarhalsen 2:dra gången uppenbar kyrkoplikt för föröfvad inbrottsstöld hos hemmansbrukaren Anders Svensson vid Vestra Sund, sedan hon böterna 7 rdr 4 sk. betalt.» Ännu sorgligare är det dock att finna, att tvänne söner och isynnerhet den yngre af dem, Erik Abrahamsson, följde moderns dåliga föredömen. En sorglig akt i denna familjs historia utspelades nämligen i April och Maj månader 1802, hvarom följande kyrkoboksantedkeningar torde gifva tillräcklig vägledning : 18 April: »Stod drängen Erik Abrahamsson ifrån Källarhalsen uppenbar kyrkoplikt för begångna åtskilliga tjufnader både i Lindes och denna (Nora) församling, sedan han dagen förut blifvit straffad med 40 par spö.» 26 April: »Absolverades i sakristian drängen Anders Abrahamsson ifrån Källarhalsen för det han befrämjat någon del af nämda stölder, begångna isynnerhet af brodern Erik Abrahamsson, sedan han försonat brottet med 1 rdr 16 sk.» 18 och 25 April samt 2 Maj: »Stod deras moder enkan Stina Andersdotter från Källarhalsen uppenbar kyrkoplikt för det hon gömt och nött åtskilligt af hvad Erik Abrahamsson stulit, sedan hon den 17 April blifvit straffad enligt höglofl. kongl. hofrättens dom den 5 April med 6 par ris, och den 2 Maj affördes till spinnhusarbete i Stockholm på 3 års tid, om hon sin lefnad ändrar och förbättrar.» Under den tid bränvinsbränning var ett kronans regale och endast fick ega rum vid kronans egna brännerier, lärer Stina haft ett litet lönnbränneri å den när belägna prestgårdsskogen, hvarifrån talrika kunder skola hafva erhållit den ena »bränvinskrukan» efter den andra. Stina var tillika mycket påpasslig att från förbifarande bönder snappa matsäckar, spanmålspåsar m. m. dylikt, som kunde åtkommas. Med ett ord, torpet Källarhalsen var under hennes tid kändt och beryktadt såsom ett sannskyldigt röfvarenäste. Angående Stinas affärstransaktioner innan hon på förenämda sätt blifvit spinnhusfånge hänvisas till efterföljande bilagor. Efter återkomsten från fängelset stannade hon endast en kort tid i sitt gamla hem. Hon ätföljde 2:ne sina döttrar till Brännkyrka församling 1806, hvarefter hennes öden äro okända. I sitt äktenskap med Abraham Larsson egde Stina följande barn: 1 1 föräldrarnas bo fanns nämligen 2:ne s. k. silfverkappar, hvardera vägande 6 lod och värderade till 2 rdr stycket.