Bilagor. Utdrag af Domboken, hållen wid Laga Winter Tinget med Nora och Hjulsjö Bergslagers Härad i Nora Stad, den 12:te April 1799. S. D. Såsom Förmyndare för afledne Abraham Larssons vid Källarhalsen efterlemnade omyndige Barn hade Jan Andersson i Bäcketorp Ervalla Sockn och Anders Larsson på Skymhyttemoen lagligen inkallat de omyndigas moder, Enkan Stina Andersdotter wid Källarhalsen, med påstående, att som det Testamente, hon erhållit utaf bemälte sin afledne man, uppå nyttjande rätten af all så lös som fast egendom, tydeligen stadgar att egendomen skall hållas ograverad till Barnens gagn och bästa; men det är att befara det Stina Andersdotter, genom sitt upförande förwärrar egendomen och fördjupar den i skuld; Och hon, som är känd för flere brott och derföre lidit straff, icke eller längre kan ombetros Barnens wälfärd och skjötssel; det måtte altså Stina Andersdotter, inför Härads-Rätten, wisa Boets beskaffenhet; en laglig delning werkställas henne och Barnen emellan samt de omyndigas lott öfwerlemnas till Förmyndarenas wård, så att de omyndige genom Förmyndarenas försorg måtte kunna njuta en anständig upfostran och underwisning i de stycken, som deras stånd och ämne kräfwa. Stina Andersdotter förklarade sig häröfwer och företedde det af hennes afledne man Abraham Larsson den 17:de Augusti 1796 utgifne, utaf förrige Tullskrifwaren Johan Lorentz Rodde och Peter Persson i Källarhalsen bevittnade, i denne Rätts protocoll för den 24 November sistberörde år intagne och till Communication med arfwingarne utstälte Testamente, hvarigenom Abraham Larsson förordnat: att som han uti tjugu åtta års tid warit i ägta förening tillsammans med sin hustru Stina Andersdotter, som med honom delat godt och ondt, så skulle hon först och främst njuta sin införssel, enligt Lag, hwad henne tillkommer; att hon utan någon åtalan af Barnen, så länge hon ogift förblefwo, skulle nyttja, bruka och bibehålla all egendom så i löst, som fast, till sin död; att dem af Barnen som blefwo hos modren och med all barnslig lydno och befrämjande bidrogo till husets bestånd, ägde att, utaf Bo oskifto, undfå någon belöning, för det samma, tillika med nödiga kläder och mera, efter husets tillstånd; att den skuld, som kunde wara före Abraham Larssons död, eller igenom och för hans jordafärd orsakas, kommo att betalas och dertill anwändas en Ko, ett Stod, en Brännewins lyfte panna af koppar med all dess tillbehör, som i huset funnos; att så länge Stina Andersdotter ej graverade fasta egendomen, med gäld och skuld, ägde ingendera af Barnen, hvarken å den, eller den lösa, gjöra något anspråk, utan, som sagt