Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bidrag till Karlskoga krönika
- Fernows anteckningar om "Carlskoga Bergslag"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
Kroppa Pastorat, i Fernebo, 1642.
Här var redan en så kallad Kyrkoherde (Herr Sickel) 1625, men
Pastoratet blef dock icke rätt stadgat förr än 1642, den 30 April, då
Riks-Regeringen, genom hög Resol., hit lade vissa gårdar från Carlskoga,
Warnums och Philippstads Soknar, hvilket Drotning CHRISTINA confirmerade 1648,
den 22 Febr. Då var Magist. Lars N. Philippstadius Kyrkoherde, som fick
Torpet Edsberg til boställe. Pastoratet fick Bergslags-Privil. 1650, den 30
October.
Lungsunds Capell, i Fernebo, 1643,
har blifvet bygt 1643, och fick då straxt, tillikcka med Kroppa, sin egen
Capellan, Herr Hans i Sundstad, som blef afsatt 1649. 1652 anhöllo
Soknemännen hos Kongl. Maj:t om någon hjelp till Klåcka vid Långesunds Kyrka
i Bergslagen, som för den långa vägen skul, som var til Kroppa, både efter
andelige och verldslige Förmäns godtfinnande, var upbygd (Palmsk. M. S.).
Det skal dock i börgan skedt endast af 15 Matlag; ty en del af de östre
ville bygga i Bjurkjärn. Förut hade Kroppa-Presten stundom hållet
Gudstjenst under någre Aspar, söder på Lungsunds gård.
Bjurkjärns Capell til Carlskoga, 1643.
Efter sagen är denna Kyrka bygd samma år, som Lungsund, hvarföre
ock en del, som bodde omkring Ullvettern, ej ville bygga i Lungsund, såsom
hafvande beqvämare väg hit 1. 1651, vid Tinget, förlikades Sokneboarne, at
»så mycket Skogsboarne kunde bevisa at de kostat på Moder-Kyrkan, så
mycket skulle dem återgifvas til deras Capels upbygning vid Bjurkjärn».
Eljest lyder en gammal tradition, at Carlskoga Prest stundom höll Gudstjenst
under en Björk, som stod där nu Kyrkan står. Om berättelsen är sann,
skal man ock förstedags hafva börgat bygga Kyrkan en fjerdedels mil längre
i söder vid Råberget; men det har gått därmed, som det berättas om
Gunnarskog 2. Herr Zakris Ol. Sylvius var förste Capellan, drunknade 1668.
Carlsåsa, eller Carlsdals Capell, i Carlskoga, 1736.
Någre Hemmans-åboer å ömse sidor Svartälfven, Fiskelösen, Högden och
Tvärån, i Carlskoga, samt Sandvik, Älfsnabben och Spjutvik. i Nora Soken,
efter en del hade två och en half mil oländig väg til Carlskoga, och andre
tre hela mil til Nora Stad, anmälde redan 1728, tillika med 12 andre sine
Grannar, sin åstundan at få bygga sig en egen Kyrka; men det stadnade
därvid, til des dåvarande Liquid. Commissar., sedan Öfver-Direct., Carl D.
Luthman blef ägare af Kortfors Bruk och Nya Älfhyttan. Då gjorde han, med
1 De skola icke hafva velat beqväma sig at gå til Lungsund förr än de
blefvo därtil dömde af en Kongl. Commission, som stod i Flottuva.
2 Den gamla slitna sagan är äfven här, at hvad som bygdes om dagen,
refs ned om natten. Underligast, att vi få finna sådant skråck i nyare tider,
sedan ingen Munk var til.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed May 20 13:24:35 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/noraskog/2/0404.html