)o( 407 Strömhytte-Elf, kommer utur Strömsjöarne, och rinner i Myckeln. Elgsims-ån kommer utur Röimmen i Nora Bergslag, och faller i Swartelfwen wid Jmtorps-Hytta. Wisman, tager sin början i detta Härad, men faller i Wänern. walan, kommer utur Sjön Kjärmen, som är belägen högst uppå landtryggen och faller wid Wahlåse Bruk i Myckeln, hon får tilökning utur Norrgryten och Lysningarne. Kjedjan, har sin början i Lungsunds Sochn, och faller i Tims-Elfwen. Crösan, kommer från Loka och faller i Tims-Elfwen. Lerelfwen, går förbi Granbergs-dahln, och faller i Swartelfwen. Ajjöhytte Bäck kommer utur Grytingen, och faller i Ullwettern. Utur Wilången får Christinæhamns-åen sin början, och utur Gry- ten Örebro-åen. Här äro wäl flere men obetydelige, och hwilka man för widlyftighets undwikande, går förbi. Utom den hufwudsakeliga nyttan, som desse wattudrag medföra, kunna äfwen en stor del af denne ortens innewånare, räkna sig til fördel de Båtfarter, som här nästan allestädes beqwämligen företagas genom Sjöar, Sund och lugna Elfwer. Lanforss Bruksägare, transporterar sit Stångjern genom Sjöarna Ahlqvittern, Fröwettern och Ullwettern til Sjöäånden, en mil när Christinæhamns Wåg. Björkeborns Bruks-ägare, begagnar sig ock något af samma beqwämlighet, ända ifrån Bruksbacken, igenom Tims-Elfwen, samt Sjön Låhn och ofwannämnde Sjöar. Linbäcks, Knappforss, Qwägges, och Asjöhyttelagen fragta en del af sin malm, då han blir förd landwägen til Bjurbäcken genom desse wattn. Degerforss Bruksägare, föra en stor del Tackjern från de norra Hyttorne genom Sjön Myckeln, och en del af Letelfwen til Bruket. Både Carls-skoga och Bjurkjärns församlingars Jnbyggare, hafwa Sommartiden til en stor del beqwämlige Kyrkowägar, på sine Båtar genom åtskillige af desse watten. Sedan jag nu mera något litet underrättat mine Läsare om denne Bergslags ålder och storlek, samt de här befintelige wattudragen, nalkas jag nu sjelfwa saken eller mitt föremål, som är, at gifwa allmänheten wid handen, all den kundskap jag kan hafwa om de uti Carls-skoga belägne, Stångjerns-Hamrar, Masugnar, Skogar och Malmtilgångar. At därföre få denna afhandling i någorlunda ordning, så har jag föresatt mig at följa förädlingen, och i anseende därtil, borde här förft nämnas Grufwornes beskaffenhet; Men hwar och en, som någorlunda känner Bergshanteringen, lärer först och främft aldrig twifla om dess nytta, och för det andra nogsamt finna skogars