Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till Karlskoga krönika - Möckelsbodar förlägges 1583 till Vermland; skattläggningar 1584 samt odlingens dåvarande utsträckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mulbete och utrymme. Den förut varande räntan 10 l:℔ jern, 2 årliga
och 1 kungshäst ökades med 1 l:℔ jern och 1 m₻ humle. — Mosserud,
ett torp med »ond åker», 1 1/2 tunnas utsäde, äng till 3 lass och litet
fiske, hade dock som de öfriga torpen god skog samt godt mulbete och
utrymme. Räntan bibehölls oförändrad till 5 l:℔ jern, 1 årlig och 1
kungshäst. — Skrikeråsen, ett torp beskrifves alldeles lika som Mosserud med
samma ränta. — Näs, jemväl ett torp med medelgod åker, 2 1/2 t:ors
utsäde, äng till 5 lass, en humlegård, godt fiske, god skog samt godt
mulbete och utrymme. Dess förut varande ränta 5 l:℔ jern, 2 dagsverken, 1
årlig, 1 kungs- och 1 biskopshäst ökades med 2 l:℔ jern. — Slätbråten
egde god åker med 7 skäppors utsäde, äng till 4 lass, godt fiske, god skog
samt godt mulbete och utrymme. Räntan, utgörande 5 l:℔ jern, 1 årlig
och 1 kungshäst, ökades med 1 l:℔ jern.
Nybyggare: Stegleviken med medelgod åker och 3 skäppors utsäde,
äng till 3 lass, ett öde qvarnfall, god skog samt godt mulbete och
utrymme, åsattes nu en ränta af 5 l:℔ landgillesjern, »allt förökt» som det
heter, men synes hafva sluppit fodringshästar. — Ullvettern
(Ullvetterstorp) med god åker och blott 2 skäppors utsäde, äng till 4 lass, godt fiske,
mulbete och utrymme, skattlades jemväl till 5 l:℔ jern, men erhöll
derjemte 2 årliga och 2 kungshästar. — Löfnäs egde medelgod åker och 1
tunnas utsäde, äng till 8 lass, godt fiske, mulbete och utrymme, skattlades
likaledes till 5 l:℔ jern, men undslapp fodringshästar, oaktadt åker och
äng härstädes anföras såsom mera gifvande än vid Ullvettern. Men den
tidens taxeringsmän voro antagligen lika litet som nutidens några — englar.
Kyrkogods: Qväggen med god åker och 5 t:ors utsäde, äng till 10
lass, 2 humlegårdar, godt fiske, mulbete och utrymme. Detta hemman,
som under katolska tiden varit en kyrkans egendom, hvilken genom
reformationen indragits till kronan[1], fick fortfarande behålla sin förut
varande ränta 15 l:℔ landgillesjern, 4 dagsverken, 2 årliga, 2 biskops-
och 2 kungshästar, likväl med tillökning af 2 m₻ humle.
Frälsegods uppräknas 4, nämligen Bergsjö, Fors, Bo och
Bredegården samt 5 torpare: Bergsjötorp, Hytte, Näfverviken, Ackkärr och
Bredegårdstorp, med enahanda antal fodringshästar, som här ofvan
uppgifves för frälset vid »Boderne». Det beror sannolikt på något förbiseende
att af dessa frälsegods och torpare Bo, Bregården och Bregårdstorp
upptagas såsom belägna i »skogsbygden», ehuru desamma tillhöra de
ursprungliga Möckelsbodarne, samt att frälsegodset Ullvettern är utelemnadt på
båda ställena. Det senare återfinnes dock i de följande årens jordeböcker.
Sammandraget af jordeboken för »skogsbygden» upptager 10
kronotorpare, i hvilket antal de skattlagda nybyggarne äro inräknade, 1
kyrkogods, 4 (egentligen 5) frälsegods och 5 torpare, med en sammanräknad
årlig ränta eller skatt af 4 fat 1 l:℔ landgillesjern, 3 m₻ humle, 6
dagsverken, 13 årliga, 3 biskops- och 11 kungshästar.
Den skillnad, som i jordeböckerna allt ifrån 1583 göres mellan
Varnums skogsbygd och Möckelsbodar eller Karlskoga socken synes icke hafva
egt sin fulla tillämpning i afseende på det kyrkliga området. Man finner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
