442 Bland andra inkomster, som Karl Jönsson, fogde öfver Vermlandsberg, Möckelsbodar och Varnums skogsbygd, hade att redovisa, var äfven den s. k. städslen eller den afgift, som i äldre tider erlades hvart 6:te år, senare till och med hvart 3:dje år, äfvensom vid åboombyten. Såsom exempel på hvad denna afgift eller städja vissa år kunde inbringa må anföras, att 1586 erlades för Qväggen en ko, samt att ensamt 1588 följande afgifter upptogos: af Arvid i Brickegården 1 »käflingsoxe» och 2 m3s i penningar; af Erik i Backa 1 ko och 1 stut; af ÄAnders i Knutsbol 2 daler; af Lasse i Lonntorp 6 m3; af Herrsjötorp 6 m3; af Bengt i Stolpetorp 7 må3; af Olof och Eskil i Bregården 1 ung oxe, samt af Per i Bregårdstorp 1 ko; tillsammans för ett år 2 oxar, 1 stut, 2 kor, samt 7 daler 1 må i penningar. Till jemförelse må nämnas, att 1591 erlades och redovisades följande städjeafgifter: af Arvid i Brickegården 2 kor, af Olof i Stolpetorp 1 käflingsoxe, af Olof i Aggerud 1 ko, af Sylvester Månsson i Backa 1 käflingsoxe, af Per i Näs 3 lod silfver, af Anders i Knutsbol 4 lod d:o, af Nils i Immen 3 lod, af Erik i Sandviken 3 lod, af Nils i Knutsbol 33/4 lod, af Lars i Lonntorp 3 lod, eller tillhopa 193/4 lod silfver, 2 oxar och 3 kor. I den mån frihetsåren utgingo blefvo de nyupptagna hemmanen skattlagda. Sålunda skattlades 1589 Påvel i Östervik till 1 1:℔ landgillessmör, Jöns och Måns i Degernäs till 1 1/2 1:℔ smör, Olof i Rosensjö till 1 1:e smör och Påvel i Lervik till 1/2 1:e℔ “smör, hvarjemte Per i Finnebäck ålades 1 1:℔ smör i stället för sitt ett par år förut »förökade» skattejern 3 l:æ. Sistnämda år uttogs äfven en särskild s. k. kostgärd. Enligt den ursprungliga »gärdesedeln» skulle denna utgå i varor, som dock “fingo lösas med 21 öre af hvarje kronobonde, 18 3/4 öre af en arf och egen och frälsebonde, samt af hvarje torpare eller nybyggare med 121/2 öre. Af 21/2 kronohemman, 4 arf och egne landbor, 5 frälselandbor samt 18 1/2 torp och nybyggen skulle hela denna gärd utgöra 23 daler 2 m4 6 1/2 öre, men enligt ett Bertig Karls bref, dat. Marieholm 14 April 1589, hade »Olof i Rosensjö på Möckelsbodar» varit hos hertigen »och på alle deras jäsnar, » som på förenämde bodar boendes äre, underdåneligen bedit medel (d. v. s. om förmedling) på den kostgärd som pålagd är», med den utgång att s »deras lägenhet nådigest ansett och (tör) denne gång allena tillgifvit dem halfparten» af samma gärd, för hvilken halfpart “de således skulle »okrafde blifva». Denna skattelindring motsvarade ett belopp af 11 daler 3 m3 3 öre 6 d:r, och det anförda brefvet utgör ett ytterligare bevis derför, atft Möckelsboda församling redan vid denna tid rbetraktades som en fristående och sjelfständig menighet. Hertigen gjorde ock stundom små affärer med sina undersåtar vid Möckelsbodar. Följande bref, som återfinnes i Södermanlands handl. 1589, n:r 18, må anföras såsom exempel derå: »Det är vår vilje och befallning Bengt Birgersson 1, att du låter vår undersåte Olof i Bregården bekomme fyra tunnor spanmål för ett loskinn, som vi af honom anamme låtit, när han der uppå fordrar; det vet dig efter rätte. Datum Lekeberget den 8 Mars 1589. Carolus.» Den sålunda betingade spanmålen finnes ock upptagen som utgift i fogdens räkenskap. 1 Fogde i Vester-Nerikes fögderi.