447 uppbrännas. För att dock gifva dem af ortens invånare, som härför intressera sig, en föreställning om odlingens utsträckning öfver det område Karlskoga församling ursprungligen omfattade, meddelas här nedan en deröfver, efter 1600 års jordebok, upprättad tabell, som jemväl utvisar de af hvarje hemman detta år utgående ordinarie utskylder, hvilka sedermera under namn af jordeboksränta ingått i hemmanens grundskatter. Det är möjligt att den »jordransakning», hvilken sålunda synes hafva egt rum under loppet af 1594, gifvit anledning till det sedermera städse upprepade antagandet derom, att Karlskoga pastorat först då blifvit bildadt. Måhända har detta antagande uppstått derigenom, att någon reglering af ränserna mellan Karlskoga och Varnums församlingar nämda år blifvit verkstäld, äfvensom att kyrkoherden Olof Hanssons löneförmåner vid samma tillfälle undergått någon jemkning, särskildt i fråga om den kyrkotionde, som enligt 1586 års förut anförda bref blifvit honom förunnad. Det är till och med ganska sannnolikt att utrymme till prestgård då blifvit anvisadt å hemmanet Bregårdens område, hvilket hemman, såsom dåmera konungens arf och eget, efter omständigheterna kunde disponeras för det ena eller andra ändamålet och att den nya prestgården lemnats såsom ersättning dels för den kyrkotionde, som fråntogs kyrkoherden, och dels för den rätt till halfva hemmanet Knutsbol, som han hittills åtnjutit. Såsom redan är sagdt, kan dock full visshet härom icke ernås, då någon handling icke kunnat återfinnas, hvarken öfver Erik Göranssons skatte- och jordransakning eller angående de gränse- och löneregleringar, hvilka sannolikt egt rum i sammanhang dermed. I alla här förut omtalade eller åberopade bref och handlingar förekommer städse namnet Boderne eller Möckelsbodar, det senare jemväl till skillnad från »Tivägs»- eller Ramundeboderne, nuvarande Bodarne socken 1. Att namnet Bodarne eller Möckelsbodar ursprungligen betecknat de fiske- eller sjöbodar, möjligen äfven fäbodar, som af f mista bönder blifvit uppförda vid sjön Möckeln torde vara så påtagligt, att någon tvekan om riktigheten af denna förmodan ej kan uppstå. Namnet Karlskoga åter, som, derest FERNOWS berättelse om dess tillkomst eger grund, antagligen tillkommit under någon af hertigens resor genom bygden i slutet af 1580-talet 2 kan, såsom förut blifvit antydt, i bevarade handlingar ej spåras förr än i 1589 års fogderäkenskap, der man finner en anteckning derom att »herr Olof i Karlskoga socken» erhållit »tiondefisk, salt lax 1/2 tunna». I följande eller 1590 års räkenskap, kan man ock spåra det nya sockennamnet, men denna handling har tyvärr varit utsatt för eldsvåda, så att namnet ej är fullständigt. Den öfversta raden å ena sidan är nämligen bortbränd. De följande innehålla: — — — »skoga socken haf- 1 Genom hertig Karls bref, dat. Nyköping 20 Augusti 1587, förordnades »herr Anders Hare» till pastor hos »bönderne på Tivägsboderne». Jfr » Noraskog» III: 440. 2 Af ett bland Karlskoga handlingarna intaget bref, dat. Nykroppa 24 Februari 1588, framgår att hertig Karl detta år vistades i bygden. Måhända var det vid samma tillfälle, som den af FERNOW berättade anekdoten om namnförändringen tillkommit. Af det sid. 442 meddelade brefvet från Lekeberget 8 Mars 1589 vill ock synas, som om hertigen nyss förut passerat Bregården.