458 hvardera 1/4 mantal. Vidare finnes antecknadt att skattläggningar eller tillökningar af skatten egt rum 1610, då Skarpetorp, Lilla Limmingen, Stora Limmingen och Flosjötorp skattlades hvardera till 1/4 hemman, med hufvudränta af 10 må smör. Följande året skattlades Östra Ackkärrstorp till 1/4 hemman med hufvudränta af 3 1:℔ osmundsjern. År 1613 »tillöktes» Tällekulla 1/4 hemman, hvarjemte på 1/3 hemmanet Dufvedal »för en laxeslänga uti Degerforsen» ladgs ny skatt eller ränta med 1/2 l:℔ smör. Samma år uppföres 1/4 h:n Åsjötorp såsom öde, men ett par år senare hade hemmanet ånyo blifvit »upptaget på frihet till år 1616». Om Kyrketorp uppgifves samtidigt att det är »slätt öde och lagder under Bregården». Af en anteckning i 1615 års jordebok framgår, att » 1/3 kronohemman Östervik är nu lagdt för 1/2 hemman» och att årliga räntan i proportion derefter blifvit tillökt med 1/2 l:℔ smör, 2/3 dagsverke, 2/3 årlig häst, 1/3 kungshäst, 5 1/3 öre städje- och 4 öre fodernötspenningar, men i den egentliga hemmanslängden qvarstår dock »Peder Pedersson i Östervik» med gamla mantalet och räntan, hvilket här nämnes såsom eftt exempel på det slarf hvarmed de årliga jordeböckerna upprättades eller, rättare sagdt, afskrefvos från det ena året till det andra. Af 1616 års jordebok 1 synes framgå att någon jordransakning egt rum, enär 1/3 h:n Vester-Granberg, såsom »upptaget på Backa egor», öfverföres från krono till arf och egne hemman. Likaså 1/3 h:n Leräng, såsom »upptaget på Stolpetorps egor», och 1/4 h:n Utterbäck, »upptaget på Brickegårds egor». Vidare tillökades hemmantalen: på Bredegårdstorp från 1/2 till 1 hemman; Vester-Kärna, Dufvedalen, Degernäs, Finnebäck och Storängen, hvardera från 1/3 till 1/2 hemman. Rosensjö 1/3 h:n erhöll tillökning i sin årliga skatt med 1/2 l:℔ smör, hvarjemte såsom nya hemman skattlades: Degernästorp, Norrhult och Lilla Strömed i Karlskoga socken samt Mosseviken i Varnums skogsbygd, hvardera till 1/4 hemman. Vestra Lonntorp skattlades 1617 till 1/4 h:n och uppfördes, såsom upptaget på Bregårdens område, bland arf och egne h:n. Följande året skattlåades Granvik till 1/4 kronohemman, samt Bäck eller Skråmmetorp och Ahult, hvardera till 1/4 h:n arf och eget, enär dessa båda hemmanslotter blifvit upptagna på Stolpetorps egor. Härjemte skattlades Dalen såsom en utjord med årlig ränta af 1/2 l:℔ smör, varande jemväl denna lägenhet upptagen på Stolpetorps egor. År 1619 »tillöktes» följande hemman: Stockviken, Flottufva, Rålanda och Qvarntorp hvardera till 1/4 h:n krono. Deremot upptages 1/3 h:n Trösvattnet såsom öde. År 1630 »tillöktes» 1/4 hemman Stålbergsviken, hvars namn senare förändrades till Stråbergsmyren samt 1/4 h:un Emterud. 1/4 h:n Råhalt upptages 1624 såsom »tillökt» bland arf och egne hemman. I 1625 års jordebok åter uppräknas ej mindre än 5 nyskattlagda hemman, nämligen Dalebäcken, Nytorp, Slätna eller Tåbäcken, Blinäs samt Östra Åsbergsviken eller Åsbergsviketorp, hvardera till 1/4 mtl och med 10 m4 smör såsom hufvudränta. Angående räntan för öfrigt hänvisas till det längre fram meddelade sammandraget af sistnämda jordebok. I denna jordebok finnes äfven i fråga om »bytte gods» antecknadt: »är bytt ifrån hr Gabriel Gustafsson Oxenstjerna under kronan, och hans K. M:t hafver gifvit hans välborenhet gods igen i Upland, hvilka hemman 1 Vestergötl. handl. n:r 10.