Extra ordinarie »hjelper och gärder», förvandlingar af hemmansräntor m. m. under åren 1601—1625. Den från och med 1719 i några län, men från 1725 allmänt i jordeböckerna under titel hemmantals- eller mantalsränta upptagna utskyld, bestående af åtskilliga skatter och tjenstbarheter, har uppkommit genom sådana »hjelper och gärder», motsvarande nutidens bevillningar, hvilka, föranledda af de ständiga krigen på 15 och 1600-talen, först åtogos eller ålades för tillfället eller på viss tid, men sedermera efter hand förvandlades till en ständig, krono- och skattehemmanen åliggande grundskatt, som dock numera på grund af beslut dels vid 1885 års riksdag och dels vid urtima ziksdasenn 1892 är föremål för successiv afskrifning, afsedd att fullbordas 1904. Ehuru alltså ifrågavarande hjelper och gärder tillhöra en längesedan förfluten tid, torde det icke skada att mera i detalj redogöra för uppkomsten och utvecklingen af förenämda mantalsränta. Denna redogörelse gäller visserligen närmast Karlskoga, men den har dock sin till-Iämpning äfven för andra, ganska vidsträckta områden. Åren 1601 och 1602 utgjordes flera olika gärder. Sålunda uttogs af hvarje »gärdelag», bestående i regeln af 16 helbesutna krono- eller skattebönder, 8 daler i penningar, 16 l:℔ torrt nötkött och 2 oxhudar. Af andra gärdelag, som bildades af 20 skatte-, eller af 30 krono- eller af 40 frälsebönder, utgjordes »en häst så god som 10 daler». Ett tredje slag af gärdelag bildades af 16 skatte-, af 24 krono- eller af 32 frälsebönder, af 48 skatte- och kronotorpare eller af 96 frälsetorpare. Ett dylikt gärdelag fick anskaffa och utgöra 3 pälsar och 3 par stöflar. En fjerde hjelpeskatt inom Östersysslets fögderi, »som är utgången af utsäde och boskap anno 1601», inbragte af Karlskoga socken 11 daler 21 öre, deraf det högsta beloppet 30 öre utgjordes af kyrkoherden Olof Hansson. På 1602 års riksdag i Stockholm beviljades en gärd att utgå under hösten af hvarje fullgärdsbonde med 1 fjerding råg, 2 fjerd. malt, 1/2 fjerd. gryn och 2 ms smör, samt af 16 bönder tillsammans en oxe. Denna hjelp redovisas i 1603 års räkenskap för Östersysslet med 1 daler i penningar af hvarje helbesuten bonde för de uppräknade småpersedlarna, hvaremot oxarna utgjordes i enlighet med riksdagsbeslutet. Enligt riksdagsbeslut i Norrköping 22 Mars 1604 beviljades hjelp till polska kriget att utgå under loppet af tre år med ett visst penningebelopp i hvarje månad, hvilket föranledde att densamma stundom kallades månadshjelpen, stundom månadspenningarna. I samma års räkenskap redovisas denna utskyld med 12 mark af hela och 6 mark af halfva krono- och skattebönder, 4 mark af sådana torpare, hvilka sedermera i 1606 års