463 denna som andra penningeuppbörder inom fögderiet, utfärdades af kammarråden i konungens namn 16 Oktober 1606 ett särskildt bref, som icke saknar sin vigt till belysning af den tidens uppbördsväsen 1. Presterskapet utgjorde denna utskyld med 6 öre för hvart (behållet) hemman inom »gället». — Kröningsgärden, som utgjordes till Karl IX:s kröning följande året, utgick af hvarje gärdelag med 2 oxar, 3 får, 4 1: smör och 32 marker humle. Gärdelaget skulle utgöras af 16 skatte- eller 24 krono- eller 32 hela frälsehemman, men enligt hertig Karls bref 5 Augusti 1585 hade Karlskoga jemte några andra socknar frihet till hälften för denna gärd, »såsom K. M:ts underskrifne sedel den 27 Februari 1594 förmäler», i följd hvaraf ett gärdelag härstädes skulle bestå af dubbla det nyssnämda antalet hemman. Af fögderiets presterskap utgjordes för hvarje 64 bönder som funnos inom gället 1 oxe, 1 får och 2 l:℔ smör, men inom Karlskoga m. fl. socknar erlades dessa persedlar för dubbla antalet hemman på grund af förenämda bref. vid Norrköpings riksdag 1604 hade allmogen åtagit sig att såsom skjutsfärdspenningar erlägga »två mark om året» lika af hel- och halfbesutna bönder samt torpare, hvilken afgift skulle användas till respenningar för dem, som reste i kronans ärenden. Denna afgift beviljades ånyo genom 1609 åärs riksdagsbeslut, men upphörde 1611, hvarefter friskjutsen åter vidtog för dem som hade kongl. pass 2. Dessa skjutsfärdspenningar, som i det öfriga af fögderiet utgingo enligt riksdagens beslut, utgjordes ej i Karlskoga m. fl. socknar »efter de äre mycket besvärade af jern- och annor kronones förslor, som sjelfva brefvet förmäler, hvilket är inbundet i 1604 års 1/2 räkenskap för 1605 års vinterskatt». Tyvärr saknas nyssnämda räkenskap, men af andra dylika synes framgå att det antydda frihetsbrefvet varit utgifvet 9 April 1605. Sålunda heter det i 1608 års räkenskap härom: »Efter K. M:ts bref, dateradt den 9 April anno 1605, äre efterskrifne härader och socknar fria för skjutsfärdspenningarna, efter de äre mycket betungade med jernförslen ifrån bergslagen och till Bro, såsom ock andre kronones förslor, som sjelfva brefvet förmäler, hvilket inbundet är i 1604 års räkenskap, nämligen Visnum, Väse och Ölmehärad med Karlskoga socken.» I 1607 års räkenskap redovisas månadspenningar efter samma grunder som nästföregående år, jemlikt ett k. bref, dat. Stockholm 29 Januari 1607. Derjemte »hafver presterskapet gifvit till hjelp efter K. M:ts begäran till Vittenstens proviantering år 1607, hr Olof i Karlskoga, en ko». De öfriga presterna inom fögderiet lemnade för samma ändamål hvar sin oxe. — Såsom brukshjelp utgjordes af hvarje helt hemman 1 stafrum ved, hvarförutan stafrumsved äfven utgjordes mot ersättning af 1 1/2 skäppa hafre, eller »ren spanmål» 1 skäppa, deraf 5 numera räknades i tunnan, ej mindre än 2 stafrum, ehuru 1 stafrum ved vid inköp för brukets räkning eljest betingade 1/2 tunna spanmål. — I öfrigt skulle 100 bönder eller 26 1 Detta bref finnes ordagrant intaget bland de äldre handlingar rörande Karlskoga härad och östra Vermland, som längre fram meddelas. 2 Jfr 1880 års grundskattehistorik, sid. 68. Skjutsfärdspenningar beviljades sedermera ånyo vid 1642 års riksdag, och hafva derefter ingått i grundskatten samt delat dess öde.