512 Under sin vistelse vid Kroppa »lät K. M:t sjelf gifva Wulf Hammarsmed för sitt omak och omkostnad han hafver gjort vid den nybygda hammarsmedjan vid Elfvebrohammar, spanmål 12 t:or, oxar 3 st.» Tvänne bergsmän Börje Hansson och Hans Andersson erhöllo tillstånd, enligt bref dat. Kroppa gård 17 Mars 1611, »att uppbygga en masugn vid Kytthyttan» samt fingo dessutom »hvardera till hjelp tre tunnor spanmål», som de nästan omedelbart derefter utqvitterade. Likaledes erhöll en annan bergsman Peder Jonsson tillstånd att uppbygga en hammarsmedja i Brattforsen, ehuru brefvet härom i riksregistraturet finnes dateradt Örebro 20 Mars 1611, likasom det bref, hvarigenom Nils Nilsson och Lars Matsson meddelades tillstånd »att uppbygga en ny bergsmanshytta vid en fors Boviken uti ödemarken liggandes. en stor fjerdingsväg vester från Saxhyttan», hvarjemte konungen »derhos gifvit och förärat dem hvardera till hjelp 3 tunnor spanmål, hvilket vår ståthållare här i Vermland dem skall leverera låta, såsom ock efterlåtit dem hvardera tu års frihet» 1. Detta senare brefs lydelse gifver ock stöd till den förmodan, att detsamma utfärdats a Kroppa “gård, 17 Mars, ehuru konceptet dertill icke blifvit antecknadt eller infördt i registraturet förr än efter konungens återkomst till Örebro. På samma sätt torde äfven hufvuddragen af det kontrakt med Johan Gago, »dragsmed» vid Storfors, som blef utgifvet från Örebro 5 April, hafva öfverenskommits under vistelsen vid Kroppa, äfvensom den »ordning för hammarsmedernas skrå» derstädes, hvilken ock sistnämnda dag blef utfärdad, vid Kroppa blifvit diskuterad, måhända i sina hufvudpunkter formulerad 2. med alla konungs-sakören, som föllo i Vermland samt Vadsbo och Valla härader. Doktor Nils Chesnecopherus var prestson från Kumla i Nerike. Han hade studerat vid utländska lärosäten och vunnit stort anseende för lärdom och skicklighet. Han blef i Marburg 1593 magister och 1600 juris doktor, År 1602 återvände han till Sverige och blef antagen som hofkansler. Vid denna befattning förvärfvade han Karls gunst så väl genom skicklighet och förmåga, som genom beredvillighet att rätta sig efter konungens vilja och smickra hans svagheter. Han blef sedermera adlad med namnet Lillieram. Under Gustaf Adolf föll han i onåd och blef snöpligen utvisad ur rådet. Under en resa körde han omkull och bröt halsen af sig, hvilket torde ha skett redan 1622. Af en anteckning i 1623 års räkenskap kan nämligen inhemtas, att af 1622 års behållning vid Kroppa bruk bland andra poster utanordnats 1,000 daler »till doktor Nils’ arfvingar». Han uppgifves ha varit »en illfundig man, af mycket godt begrepp i alla saker, men intet tiil troende och af ett illa beryktadt hjertelag». Jfr Biografiskt lexikon III: 371. FRYXELLS berättelser V: 47. 1 Denna hytta kom dock ej till stånd förrän längre fram i tiden, hvarom se Noraskog II: 360. Den i 1611 års bref beviljade spanmålen till hyttans uppbyggande finnes icke heller redovisad såsom utgifven till vederbörande, på sätt som med Kytthytte bergsmän skedde. 2) Utg. skulle kunna anföra åtskilliga exempel derpå, att bref och skrifvelser under Karl IX:s regering ganska ofta utfärdades, hvilkas innehåll i många om ock mindre väsentliga punkter skilja sig från den lydelse samma bref eller skrifvelser angifvas ega i registraturet.