534 I 1591 års saköreslängd uppräknas följande bötesmål: »Jönses son i Dufvedalen för han snappade en hätte (hatt eller mössa) från Jöns Finne i Degernäs pgr 1 mark. — Per i Stegleviken för någon talg han snappade ifrån hammarsmederna vid Fors pgr 1 mark. — Mäster Jakob Hammarsmed för han slog Eriks hustru i Slätbråten pgr 6 mark.» Då fogderäkenskaperna för åren 1592—1599 saknas, har detta ock till följd att jemväl saköreslängderna för samma tid försvunnit. Från och med 1600 finnas deremot sådana bilagda hvarje års räkenskap, nästan utan undantag, ehuru det derför icke är sagdt, att sakören eller bötesmedel alltid funnits att redovisa. Så är exempelvis förhållandet just i 1600 års saköreslängd, der ej ett enda ärende från Karlskoga förekommer, men deremot ganska många från öfriga delar af fögderiet eller domsagan. Denna längd, likasom alla de efterföljande till och med 1618, är undertecknad och »beseglad» af lagläsaren Jakob Persson, som enligt FERNOW skall hafva tjenstgjort i denna egenskap eller såsom »underlagman» redan 1581 1, hvilken uppgift dock torde kunna betviflas, då han icke var tjenstgörande vid 1584 års förut (sid. 422) omtalade skattläggning inom Östersysslet. 1 denne Jakob Perssons saköreslängd för 1601 förekommer, efter hvad utg. kunnat finna, benämningen »Karlskogs härad» första gången. Såsom »konungs sakören» redovisas under nämda rubrik följande: »Per Hansson i Karlskog för lönskaläge 2 mark. — Sylvester i Backa hade gjort ett enfalt hor, är benådad, oxar 4 st. — Jon Henriksson i Kärna hade ock gjort ett enfalt hor, är benådad, oxar 4 st. — Jon Hammarsmed i Fors hade gjort Hans Kolare ett fullsår, en blånad, 7 mark.» — — — »Till visso under mitt Jakob Perssons signet.» I 1602 års längd upptages inga sakören från Karlskoga. Deremot förekommer i 1603 års längd under rubriken »Karlskogs härad» dessa mål: Per Ivarsson för vidskepelse och afguderi, osm.-jern 4 fat. — Jönses son i Skälstabacken för tjufveri m. m., osm.-jern 4 fat. — För de nästföljande åren synes gälla hvad som finnes antecknadt i 1608 års räkenskap, nämligen, att »hvad sakören belangar, är detta året inga fallne, alldenstund der hafva inga saker varit lagförde, och skall derom gifvas besked uti 1609 års räkenskap», men för det sistnämda året är längden — blank, åtminstone hvad Karlskoga beträffar. I 1611 års saköresregister förekommer »Karlskogs härad» ånyo, med dessa »saker»: Bengt i Sandtorp och Jöns i Stegelviken trätte och parlamenterade å vigvala (tingvallen?) och Jöns slog Bengt 2 blodviten, sakörespgr 2 mark. — Bengt slog Jöns igen 2 köttsår, sakörespgr 4 mark. — Bengt i Sandtorp hade ock slagit Jon i Stegelviken ett blodvite, sakörespgr 1 mark. I 1612 års saköreslängd förekommer för »Karlskogs härad» blott ett enda fall, nämligen »Gunnar Eriksson i Videbäck för mökränkning pgr 13 mark 8 ört.». I 1613 års längd upptagas under »Karlskogs härad» följande : »Olof Jonsson i Slätbråten för vitesmål (försutet vite) pgr 26 mark 16 ört. — Per Skomakare i Fors och Bengt i Sandtorp för såramål med Hans Kolare pgr 10 mark. — Olof Olsson i Aggerud för mökränkning pgr 13 mark 8 ört. — Sten i Näs för nidingsverk pgr 10 mark. — Herr Hans i Karlskog för mökränkning pgr 13 mark 8 ört.» 1 Vermlands beskr., sid. 485.