Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bidrag till Karlskoga krönika
- Åtskilliga kommunala och allmänna ärenden rörande Karlskoga härad vid medlet af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åtskilliga kommunala och allmänna ärenden rörande
Karlskoga härad vid medlet af 1600-talet.
I äldre tider, då man ännu icke kände formerna för en senare tids
sockenstämmor eller kommunalstämmor, såsom de numera kallas, af
handlades gemensamma angelägenheter å tingen. Ordet ting innebar i den
gamla svenska rättsförfattningen hvarje sammankomst för att af handla och
besluta gemensamma ärenden. Särskildt brukades ordet om
sammankomster inom de rättssamfund på landet, som utgjorde medborgarnes politiska
föreningsband. Der afhandlades ekonomiska frågor och der skipades lag.
Tingen, särskildt häradstingen, voro ursprungligen i sjelfva verket
allmänna folkmöten, der hvarje sjelfständig, bofast man hade stämma.
Domsrätten härflöt ur häradets natur, såsom en fri förening emellan husfäderna
att bemedla frid och skipa rätt.
Af de utdrag ur Karlskoga härads äldsta dombok, som här ofvan
blifvit meddelade, torde en uppmärksam läsare redan hafva funnit, att bland
de egentliga rätts- och tvistemålen äfven åtskilliga frågor af kommunal
eller ännu mera allmän natur förekommit å häradstingen. Till närmare
belysning af detta förhållande må alltså ytterligare några utdrag meddelas.
Å tinget 26 Mars 1634 »vardt afsagdt att rotmästarne hvar i sin
stad, när de en gång hafva tillsagt allmogen i sin rote något att göra
och efterkomma, eller ock utlägga, anten till kronan, kyrkan,
prestegården eller annor laglig utlago, och de det intet på sagdan dag och tid
efterkomma, beställa, förrätta eller utgöra godvilligen: då skole de straxt
gifva fjerdingsmannen i socknen om samma tredsko och försummelse
tillkänna, hvilken straxt skall pligtig vara med 2 eller 3 af nämden resa
till den tredske och af honom 3 mark utmäta, hvilka skola läggas i
socknekistan till nästa ting».
Vid det senare tinget, 12 November samma år, »beviljade och
samtyckte allmogen att göra deras lagmanspenningar för detta innevarande
år i dagsverken till underlagmannen Peter Dober, nämligen ett
dagsverke af mannen för 8 öre hvitt mynt eller 16 öre kopparmynt». Förut
har omtalats hurusom denna utskyld utgjorts med 1 mark (eller 8 öre) af
matlaget (jfr sid. 465); sedan Dober blifvit egendomsegare i socknen var
den sålunda beslutade förvandlingen för honom ett beqvämt sätt att
erhålla dagsverken till sina byggnadsföretag.
Vid samma ting, 22 Juni 1640, som Pleningius meddelade sin
fullmakt som lagförare eller underlagman (sid. 549) upplästes äfven »konung
Gustaf Adolfs interdictum prohibitorium eller förbudsbref, dat. Göteborg
den 22 Februari år 1624, lydandes om otillbörligit och skadeligit lands-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed May 20 13:24:35 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/noraskog/2/0602.html