597 mycket beqvämligit der till; och enkan Brita Segulsdotter samt Per Olufsson, som der för detta bott hafva, der ifrån». Vid samma tillfälle »fans för godt, att efter ingen skillnad var gjord emellan Karlskoga och Nerike ifrån korset, som står på landsvägen och söder genom marken till Ölen, så skulle der om först notificeras Nerikesboerne, att de låta en half nämd ifrån deras tingslag möta en half här ifrån vid samma kors, och sedan göra der ifrån en fullkomlig skillnad bägge häraden emellan». Å det ting, som hölls 7 Maj 1653, »upplästes det mynteplakat, som Kongl. Maj:t, alles vår nådigste drottning hade uti innevarande år d. 14 Aprilis låtit publicera och af tryck utgå, med allvarsam åtvarning, att ingen skulle fördrista sig det att öfverträda, vid det i mälte straff tillgörandes». »Å följande ting, 30 September samma år, »besvärade sig skattebönderne uti Bryttiegården och Bryttiegårdstorp, att arrendatoren Georgen Camitz hafver fordrat af dem, på legatens ädle och välb. Johan Nikodemi Lillieströms sin principals vägnar, halfva landtågsgärden och dagsverken, sedan han hafver fått dem till frälse, oaktadt det de andre skattebönderne här i socknen, som lägga sina utlagor till kronan, äre fri derföre; begärandes förty, att de ock måtte blifva så väl som de andre sockneboerne handhafde och maintinerade vid sine välfångne privilegier och kongl. bref, och det enkannerligen för efterskrefne skäl, nämligen 1) att det är notorium och hvar man veterligit, det de hafve uti långsam tid njutit den friheten, att skattebönderne hafva ej mer utgjort än halfve gärden, efter deras välfångne privilegier; 2) att hennes Kongl. Maj:t konfirmerar och stadfäster samma privilegium uti en sin gifne resolution, dat. Stockholm d. 30 Oktobris 1650; 3) att högstbe:te H. Maj:t konfirmerar det samme uti en annan punkt 1652 d. 24 Decembris; 4) att uti stadgan emellan adeln och skattebönderne, som gjordes d. 26 Aug. 1651 och dess andre art. förmäles, att de skole vara bepligtade sine husbönder icke annorlunda eller mindre än som de för detta hafva varit vane oss och kronan att göra; 5) att 1652 års d. 24 Septembris riksdagsbeslut innehåller uti den 7 punkt, det H. K. M:ts år 1651 d. 26 Aug. gjorde ordning skall uti alle sine punkter blifva hållen och exeqverad, undantagandes om dagsverken; och 6) att landshöfdingen hr Krister Bonde hafver skrifvit till befallningsmannen väl:d Oluf Olufsson ifrån Stockholm d. 27 Juli 1653 så, att emedan Kongl. Maj:t uppå Bergskollegii underdånige remonstration och herredagsmannen Johan Matssons fordran nådigst hafver resolverat, att Karlskoga socken icke skall vara skyldig att erlägga till grefve Axel Lillie mere utlagor än de tillförene till kronan hafva betalt, emedan de immediate till denne sina utlagor gjorde, väl förstående, att de ordinarie räntor med halfva gärden och allt annat i halft emot landet i persedlar på förordnad ort och ställe utgöra: Hvarföre sades befallningsman, att han efter sina fångne order och ofvanb:te skäl och orsaker bör maintinera dem vid sine välfångne privilegier uti det hans embete åligger». Af det anförda framgår emellertid, att man redan vid denna tid kunde röna en försmak af de kamerala tvistepunkter, hvilka under 1870-talet, med anledning af tackjernstiondens upphörande, förorsakade obehag och besvär för det stora flertalet af bygdens hemmansegare. »Emedan Måns Jordansson i Bredgårdstorp hade skjutsat grefve Axel