Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bidrag till Karlskoga krönika
- Karlskoga förändras småningom till bergslag och några af de större bruksegendomarne grundläggas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
611
Eder så samtligen som synnerligen kan jag uppå det klageligaste
ödmjukeligen här jemte ej obemält låta, huru närvarandes min vederpart och
förföljare Mårten Drost, som nu en rund tid bortåt samt med några andre,
emot Guds och Sveriges rikes lag, och allan kristelig kärlek i margehanda
måtto, stått och traktat efter min skada och förderf. Särdeles till att undgå
mig min välfångne egendom och skattegårdar, Backa och Fiskesjön benämde,
som jag af H. Kongl. Maj:t och den högtbetrodde kongl. regeringen lagligen
och redeligen för mine rede utlagde penningar köpt hafver, utan nu d. 9
Augusti näst förleden till öfverflöd understått sig i min frånvaro af lutter
hat, gammal afund och illvilja och förtret, uppå min åker och mark att
bedrifva och begå ett groft och otillbörligit våldsverk icke allenast uppå mitt
arbetsfolk utan ock jemväl på min egen hustro, det nämligen i så måtto,
att han uppå förbe:te dag, [när han tillförene grant hafver ransakat och för
kunskapa låtit hvad tid min hustru ville uppskära låta sin råg, som hon
efter bonden Klemets för rätta lagliga afsägning uppå Backa gärdet utsått
hade] hafver han samkat sig en hop med allmoge både af sine egne
hammarsmeder, kolare och andra, så väl som af socknens invånare, somlige
godvilligen, somlige med trug, dem hafver han hemligen lagt och fördöljt uti
skogen sig till undsättning och hjelp, rede aftalt med dem när de skulle
framträda och der till gifvit dem lösen, sjelfver ridit vägen fram om Backa,
och låts som han intet hade ernat sig ditl Straxt smugit sig hemligen
tillbaka, och i gården der hållit sig lönligen, budit bonden Klemet skicka ut
sitt fokk och begynna skära uppå min råg, der med han kunde deste förr
utlocka mitt folk, som intet af hans anslag visste. När då hustrun med sitt
arbetsfolk kommer uppå gärdet och begynner låta skära, strax kommer Mårten
Drost utlöpandes, hafvandes en masserunnen pregel 1 under skörtet och sitt
svärd ut med sidan, går så genast på mine barns præceptorem, begynnandes
att slå uppå honom. Men efter det icke ville så väl taga som han ville,
blottar han sitt svärd och slår honom der med huden full, sedan efter min
hustru och de andre som en rasande menniska, slår och dänger henne den
ene blånaden efter den andre, som mången redelig både mans- och
qvinsperson icke utan stor medynkan synt och sett hafve, förer dem der med
våldsamligen åt fängelse, slår och trakterar dem utan all försyn med värjan
lika som ogerningsmän, tagandes dem ifrån deras mat och tälgknifvar, och
hafver dem sedan hufvudstupa i hålet, blyges ock icke att fatta min hustru
vid armen och draga uppå kistetrappan, hafvandes henne sedan skamligen
der utföre.
Der till Mårten Drost svarade, att förr än be:de Backa gård vardt
köpt, hade han och Peter Dober varit öfverens, att tillsammans bygga en
hammar på dess egor, der på ock socknemännerna efter deras begäran,
höggo dem bådom timmer der sammastädes. Men som Peter Dober något
der efter förde sin anpart bort till Bo, och der hos lät förstå, det gården
var af honom köpt, blef den ackorden om intet. Och när socknen hade
sina klagomål underdånigst andragit för den högtärade kongl. regeringen
uti Örebro 1639, gafs socknen det beskedet, att såsom Peter Dober hade
på orätt berättelse emot socknens privilegier köpt den gården Backa, så
1 Torde ha varit en käpp af masurbjörk eller ock en s. k. sveg, ett i
forna tider mycket ofta å brukskontoren användt straffredskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed May 20 13:24:35 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/noraskog/2/0625.html