641 skall inleverera brefven i kyrkokistan, som voro gifna af drottning Kristina 1. Sedan angåfvos undertecknade för ’krantsebrot’: Bengt Skomakare, Kristofer Eriksson, Måns i Skogskärr. Sedan var samtyckt att den hustru, som är skyldig till kransebrott, om hon icke hafver penningarna med sig för kransebrott, när hon vill gå i kBorkio efter barn, skall hon hafva löftesman för sig förr än hon intages i kyrkan. ”nbyakt att hvar man skall utlägga en tegelsten till socknestugan att uppmura spisen.» »Anno 1675 d. 26 Oktober. Besvärade sig församlingen i Bjurkärn att de intet bekomma med församlingen af det vin, som väl:d Gerdt Ysing hafver lofvat till församlingen, der de mena sig böra hafva tredingen med dem, derföre att de hålla bron med dem vid Aegsjön (?); der till svarades att de i Bjurkärn hafva hållit bron med dem.» »Anno 1676 d. 24 September. Lofvade bruksfolket i Valåsen att de ville årligen hjelpas åt att gifva en kanna vin till kyrkan.» »Anno 1677 donm.. trin. Samtyckt att den, som går ut ur kyrkan medan predikan hålles uti oträngde mål, skall böta 4 öre smt, vare sig man eller qvinna, der på kyrkones sexmän skola hafva uppsigt. Den, som kommer till kyrkan drucken, han skall böta 3 mark smt. Afsäges den elaka tobaksdrickningen i kyrkan.» »Anno 1678 d. 26 Oktober. Vardt samtyckt att de, som intet bruka bergsbruk, skola angifvas af dem, som bruka bergsbruk, och skola vara förpligtade att gifva till kyrkan hvart år efter sin lägenhet och skola det leverera vid Matthei tid.» »Anno 1679 blef omtalt om vår kyrkobyggning, efter det är stort trångsmål i kyrkan; då lofvade alla samdrägteligen, att så snart Gud täckes oss gifva frid, ty vi äre mycket utarmade genom detta kriget, så velom vi genom Guds nåd vår kyrka förbättra.» Ängående denna kyrkobyggnad hänvisas till nästa afdelning. »Anno 1680 den 5 Januari blef församlingen fördelt i vissa rotar som efterföljer», hvarpå 24 särskilda rotar uppräknas, med 10 à 12 husfäder i hvarje rote. Under de nästföljande åren upptagas protokollen af beslut och åtgärder i och för den då verkstälda kyrkobyggnaden, hvarom vidare längre fram. För öfrigt torde följande utdrag ytterligare böra här meddelas ur protokollet för 15 Maj 1684: »Måns i Rosensjö och Oluf Jonsson i Gälleråsen hafva synt skogen, som Lars Gabrielsson skulle hugga till mileved, att det var intet annat än lägdeskog efter skogselden.» Denna skog tillhörde sannolikt prestgårdshemmanet. Vidare »samtycktes af hela församlingen att hålla prestegärdshusen med tak, att de ville utlägga hvar man 1/2 pund näfver, 1 Hvarest dessa bref numera kunna återfinnas är för utg. obekant. Noraskogs arkiv. II. 41