672 och boo på Wermelandz Berg, wår nådige benägenheett och altt godt med Gudh Alzmechtigh. Och låte ider här med Dannemän alle wete, att efter på ider Bergzlagh inge Hammarsmidier hafwe waritt i bruuk, som wid Nore Lindebergz Lagh och andre Jernbruuk här i Rijkett ähre; Derföre hafwer oss synts rådeligitt ware att förmane ider der till, efter der finnes godh rådh och lägenheett till Strömer, der på ider Bergzlagh, der man kan byggie Ham.- mersmidier udi, att i tå wele ware förtenkte, att uprette der någre Hammersmidier på dett i måtte hafwe den fördelen, som de på de andre Bergzlager hafwe; Befale fördenskuld, att i wele beflijte ider till att framköre Timber, der som lägligheett finnes till att upsättie Hammarsmidier, Så wele wij gifwe ider tilhiälp att upbyggie husett och Dammen till hwar Hammarsmidie, som blifwer bygd på ider Bergzlagh, Otto tönnor Sp:ll och Otto Dal:r Peng:r, och förähre dem som wele byggie Hammarsmidier all Jernreskapen, som till Hammeren behöfwes, hwilcken wij wele låte uthslå wed wåre Hambrer, på wår eigen omkostnadt, På dett att Bergzbrukett måtte komme till gångz, och dett må vare ider till gagn och befordring udi ider näring, efter dett itt Skipp:dh Stonge Jern gäller i Löse så myckitt, som tu Faatt Odzmudz Jern, när som dett blifwer slätt slagett, och behöfwes dochlikwäll mindre arbete att uthsmide Stonge Jernett, efter Watuhammeren dett arbete drifwe måste, Men hugge Odzmunden der till måtte man bruke Människe händer, hwilckett woro och ett mäkta svårt arbete ähre. Och efter wij åhrligen pläge ider försträcke med Sp:Il Så wele wij och dett samme gärne göre i Åhr, och låte ider bekomme för Jern Trehundrede Otto tönnor Sp:ll dett i kunne betale oss igen med Odzmudz Jern, så att hwar Bergz-Man kan löse till fyre Tönnor, Och wele wij gifwe ider för hwartt Faatt Jern Twå tönnor Sp:ll. I wele fördenskuld betänckie ider, och sände Twå Bergzmän hijtt till oss, till att låte förnimme om dette wårtt tilbudh ähr ider behageligitt, samptt och huru månge Strömer der kunne finnes der man kan sättie Hammersmidier udi. Der ähr soch gode män funnitt itt Streck der wid Nyhyttan, som Fougten weett beskeed om, Hwarföre och på dett wij måge see, hwad Gudh der med täckes göre, Begäre wij att i wele hiälpe hwar man itt dagzwärcke der till, till att rymme undan jorden och bränne, att man kan see huru dett will ställe sigh. Wij wele wete sådantt igen med ider med altt godt ihugkomme. Af Örebroo, ut supra. Riksregistr. 1606. Tenckzedell, för oss Elskelige, Edle och Wälbördige wåre trogne Män, Hans Erichsson till Broxwijk, nu Stadthollere upå Calmarne Slott, och Boo Ribbing till Säby, Hwad de med Bergzmännerne wid Wermelandz Berg på wåre wägne förhandle skole; Actum Örebroo, 26 Februar. 1606. Först, skole de hålle Bergzmännerne före, hälst medan man seer hwad fördeel man hafwer der vthaff man låter slå Stånge-Jern, Fördy itt Skipp. Stånge-Jern koster så myckitt då dett blifwer slätt slagett, som Tu Faatt Ossmundz-Jern, Och ähr ringere möde till att uthslå Stånge-Jernett, som doch Wattnhambrer drifwe, Men till att hugge Ossmunden motte man bruke Människiors händer, Hwarföre skole de som för:tt ähr holle Bergzmännerne före, att de byggie Hambrer der som lägenheett ähr, Och försäkre dem på, efter som de tilförende hafwe wårtt underskrefne Breeff, att wij wele hiälpe dem som Hammarsmidier bygge wele, att bygge Husett och Dammen, Otto