700 den förhoppningh att wår härre skall giffua der mera wälssignelsse öffuer, Och fördeenskull befalle att du medh flijtt beforddrar Berghmästarenn medh fålk och alla deler, som hann der till behöffuer, att man kann see huartt uht dett will. Du skalt och låhta Berghmästarenn bekåma sinn lönn effter denn Bestälningh wij honom der opå giffuett haffue. Rätte digh här effter. Aff Nykiöpingh denn 3 Octobris åhr 1614. Christina R S. Ordning angående landtågsgärdens utgörande i penningar inom Elffdalen; dat. Nyköping 28 December 1614. Original i Vestergötl. handl. 1614, n:r 10. Ordningen ther efter vndersåterna vthi Elfwedalen i Wermelandh skole giffwa Peningar för effter:ne Parzeler aff then store Landtogz Gierden till Krigzsakerne oppålagd och bewiliat. 1 t:na Spannemåll....... 8 3:r. 1 t:na Grynn .... 10 3å:;r. 1 t:na Haffre ............... . 6 å:r. 1 1℔ Humbla................. Samma ordningh j 1 l℔ Smör................. vthi Frijsdalenn ) 1 1℔ Kiött och Flesk I Fåår ..... 1 Höns.......... 1 Lass Hö6.— . 3 3::r. 1 Kerffwa Halm .............s.. 1/2 öre. Men oxarna skola the vthgöra effter ordningen och inge Peningar. Datum Nyköpingz Slott Den 28 Decemb. 1614. Christina R S. Bref angående utgörande af penningar för landtågsgärden inom Fryksdalen; dat. Nyköping 17 Februari 1615. Original i Vestergötl. handl. 1614, n:r 10. Christina medh Gudz nådhe, Sweriges, Göthes, Wändes, Finnars, Carelers, Lappers i Norlanden, the Caijaners och Esters i Liflandh Drotningh, Så och bohren Hertiginna till Schlesswich Holsten, Enckia. Wår gunst tilförenne. Wij lathe tigh wette Jöns Buck at wåre och wår älschelige kiäre yngste Sons vndersåther vthi Fridzdalen hafwe haft deres vtskickedhe här hooss oss, och wnderdånlighen begärett att wij dem medh någhre Giärde partzeler förskona wille, ahnseendes att Sädhen för dem der nedher wedh Gräntzen är mästedeles af fröst och kyldh förderfwett. Så ändoch wij gerna hadhe dem welet förskona, för denna deres lägenheet skuldh, Doch likwäll efter samma Giärd är opålagdh Rijket till godhe och Rikzsens Krigsfolk till oppehälle, så och till att Profwiantera Gräntze Befästningarne medh, och wij hafwe der slätt inthet vtaf, Derföre så kunne wij inthet giöra der opå någhen förähndringh, Doch wele wij, på det Almoghen der wedh Gräntzen någhorlunda kunna blifwa lijsadhe, att du opbär peninger för de Giärde part-