708 misth alt thett hann ägdte, hafue Wij nådigsth gifuett till förbätringh på sitt vnderhåld aff oförlänth tijende tiugho tunnor Spannemåll åhrligenn, så och frijhett på denn giärdenn som sidsth pålagdes, och der till try åhrs Frijhet på huadh gierder eller hielper som här effter påläggias kan, på dett hann må komma sigh till macht igenn. Men de PBårgher, som i Stadenn boo, och störste skadenn hafue lidett, dem welle wij vnne try åhrs Frijhett för alle vthlagor, vndentagandes Elfzborgz lössenn; de som och eliesth mindre skade hafue lidett tu åhrs Frijhet. Och opå dett wij måge wette giöre der ehn åttskildnatt på så hafue wij nådigest i Befalningh gifuet wår troo mann och Ståtthållare der sammastädhes Edle och Welbördigh Boo Ribbingh med Fougtenn der om att ransaka och Laga, och sedann låtha oss wetta huru der om ransakatt blifuer. Förbiude wåre Landz- och tijende Fougter att förhålla. dem något af deta, som wij dem Nådigest till Stadsens och deres oprätelsse igen vndt och effterlåthet hafuer. och der brede wedh hafua opseende med att huadh i så måtto der till vthgifz måtte komma till dess förbetringh som dett ähr ährnatt, såssom och de som frijhett niuthe måthe byggia deres Tompter och effter frijheten förbetra stadenn igenn. Här de och alla andra som detta wedh kommer hafue sigh effter rätta. Aff Örebro then 27 Februarij åhr 1617. Christina R S. Bref till fogden Jöns Bock,angående vissa förvaltningsåtgärder och skattelindringar; dat. Örebro 27 Februari 1617. Original i Vestergötl. handl. 1616, n:r 10. Christina medh Gudz nåde Sweriges, Göthes, Wändes, Finnars, Carelers, Lappers i Norlanden, the Caijaners och Esters i Liflandh Drotningh, Så och båren härtiginna till Slesswich. Holsten Enkie. Wår gunsth tilförenne. Endoch Jöns Bock wij i fiordh lathe giöre ehn Ordhning, huar efter almogen bådhe i Öster och Wästersyslet skulle sig Rätte, medh deres hugge och köre weedh till Kråppe bruk, Så förnimme wij doch nu af deres klagan, att de förmehne det wara däm odrägeligit at kunne vtföhre, Huarföre wij hafue nådigst förmedlat samme Ordhning på dätte sättet, som wij nu här innelycht dig tilskicke, der widh du skalt lathe dem blifwa, och åther i den stadhen deste större flijt ahnwände, efter hon ähr dem drägeligare det ifrån sig göre. Män det halfue lispundh Smör, som til Cronones giäldz afbetalning war på lagdt, och de hafue begäret förskoning på, det skohle de, efter som de här på Rikzdagen bewiliat hafue utgöre, Doch hafue wij gifuit dem dagh derpå till Sommaren. Giärden hafue de och bewiliat till att utgöre tilfyllesth, och synnerligen skaltu achte de Trättijo tw lispundh kiöt och flesk som medh Giärdhen utgå bör, Doch hafue wij det der bredhe widh dem efterlathit, att de som icke hafue Rådh til at gifue Spanne:ll eller andhre pertzeler, de måge få gifue der päningar eller den ehne partzelen för dän andre, effter den wärdering som wij dig här innelycht tilskicke. De hafue och i vnderdånighet begäret at Fiärdingsmännerne i Östersyslet måge blifue frij för Wedhe Köhringen till Bruket, Det hafue wij däm naådigst efterlathit, på det sätt som Fiärdingzmännerne i Wästersyslet hafue, Doch medh den beskedh att de skohle ware däste flijtigere at drifue körtzlerne af de andhre fram, i Rättan tijdh til brukett. Eliest hafue wij och nådigst undt och efter-