Gill oxe..................................... keflings oxe............................. 5 åhrs Stuut............ 4 åhrs Stuaut ........ i. Godh koo............................. Ringere koo........ B zeeAlne Godh Bockehudh Risbijt...... Datum Nyköping den 27 Maij åhr 1617. — — — — — — — — Christina R S. Utanskrift : Till wår och wår älschelighe kiäre yngste Sons tro tiänere och Fougdte opå Kråppa gårdh och Stöfwer Östresyslet i Wärmelandh Jöns Buck, gunstelig:n. Bref till fogden Jöns Bock om åtskilliga förvaltningsangelägenheter; dat. Nyköping 4 Augusti 1617. Kopia i Vestergötl. handl. 1617, n:r 7. Christina medh Gudz nåde, Suerges, Göthes, Wändes, Finners, Carelers, Lappars i Norlanden, the Caijaners och Esters i Liflandh Drottningh; så och bohren hertiginna till Slesswijk Holsten. Enkia. Wij wille Jöns Bock att den blåssningen, som du nu wilt hafua för händer, den welle wij du skalt alttsammans låtha gåå vthi sådana tackor, som wij digh här medh skampelunden af tillsende, och den behöfues ingen Mott thill, vthan lätt löpatt vthur Mattsummen och i sannen, efftersom både Mattsmäster och grythegiuthare, som du ther neder hoss digh haffuer, nogsampt kunde wetha, Men huad TackeJärnn som öffuer löper aff desse Tacke-Järns Pelare, deth låth slå thill StångeJärnn och thet skall bliffua gått spikejärnn effter, der blifua inga stora tackor. Dee tuå tyfuar Nils Larsson i Westerwick och Charll Larsson, som du skrifuer om hafua stolitt Siu och halft fatt Järnn, kunde wij icke taga lifuett aff, vthan wij welle nådigest hafua dem denne gången thill lifuet förskontt, medh thett beske, att de och lofua bättringh och huar de komme oftere medh sådantt igen, då skall thetta och ståå them öpett. Elliest skolle the gifua oss i böther ett hundrade daler. Wij hafue och låthitt oss föreläse dett breff wår Elskelige framledne käre herre [Högloflig i åminelssel] Anno 1606 giffuit bergsmennerne, som wille vpthaga hambrar, och ähre nådigest thill frids att the der widh blifue, men lähtt oss wethe huru månge hambrar som sädan på samma breff vpthagne ähre, wij tänkie icke Eder, inthe thess mindre så driff duu deth fortt, att der som godh lägenheett ähr medh strömar och annatt, dett icke måthe liggia ödhe, lätt oss och wetha om der ähre någre bergsmen, som hafua Järnn thill att föryttra, så welle wij fuller framdeles förskaffe dem spannemåll der på. Den hammar, som på Philipsstadhz ägor ligger, den skall tu skatt läggia, thill widare beskedh ifrån oss, så frampt bergsmennerna honom bruka, menn huad han ähr vthij stadszens Preuelegier, så skaltt du låtha staden honom