777 Alzmächtigh hafweer Wällsignat K. M:tt och Fädernes Landet medh freedh och rooligheet vthi Tyskelandeet. Så haf:r K. M:tt däss trogne Vndersåter föör denne gången medh Vthskrifningz och Boskapzpenningers ährläggiandhe nådigst förskont, som dhee medh mehra af sielfwe Richzdagz beeslutet förnimmandes wardhe. 2. Emädan dhee af Allmogen sigh vnderdånigst beswäre, att hela den orthen dheer omkringh ähr af Adhelsmän, Prästerskap och Kiöpmän medh Hambrar bebygdt, så att tillförssleen af spannemål och andre Victualie persedler blifwer Bärgzmännerne mycket betagen; Hwarföre och alldenstund medh sådant vnder tijdheen plägar drifwas och föröfwas ett stort Missbruuk och Landzkiööp, hwilket löper emoth lageen. Dy will K. M:tt dätta deeres ankompne beswäär på dääs Landzhöfdingees ransachningh och Correction ankomma låtha, att han alt olaga Landzkiööp och inritat Missbruuk afstyrer och förbiuder. Doch emädan dhe ofuanbe:te Hambrar för Jernetz vthsmidande nödhwändigt behöfues, dy kunne dhee icke afskaffadhe warda. 3. Emädan dhe af allmogen sigh beswäre, at enär någon aff Landet eller främmandhe föhrer till Philipstadh någon Spannemåhl eller och andhree Wahrur, och dhee dheem oppå wisse Timar om Torgdagen deersammestädhes icke kunna förytra, måste dhee dheem anten för ett ringa wärde sigh till skadha och afsaknadt åth Philipstadzboerne försällia och oplåta, elleer och föhra dheem samme wägh tillbakars igeen, af orsack att dheer i Philipstadh inge bodhar och huusrum finnes, hwareest dhee främmandhe, som dijt ankome, sine Wahrur nedhsättia och förwahra kunne, Hwarföre och alldenstundh K. M:tt finner sådant oskiähligt, dy befalles heer medh Landzhöfdingen att han mehrbem:te Philipstadz Borgare alfuarligen dheer tillhåller och pålägger, att dhee tienlige bodher förfärdiga och opsättia låta, och dheem sedhan till dhee främmandhe, som ofuanbem:t ähr, för een billig penning vthleije och oplåte. 4. Belangandhe dheres vnderdånige beswäär, att enär Landtmannen medh sine Wahrur wele till Bärgzlagen ländha, och dheer hoos dheem sådant förytra och sällia, måstee dhee i sin reesa dijth åth, gifua på twå eller tree Orther Tullpänningar, att enär Allmogen som dijt ländandes warde, een gångh för sitt godz i Christinehabn Tullat hafua, och endtelig i Biurbäck bewijses, I lijka måtto i Carlstadh, och sådant wijdh Brattefors bewijsees, skulle dhee då medh sine förtulladee Persedler och Wahrur frijtt passera och omolesterade fortreesa. Kongl. M:tt will att Landshöfdingen heeroom ransaka låter, och dheer så befinnes, att vthi detta fallet emoth Tullordningen och vthgifne Resolutioner handlat warder, Landzhöfdingen då sådant Corrigere och rätte, hållandhees dheer handh öfwer, att enär godzet ähr een gång förtullat, och så länge dhet ähr i eens mans handh, då må dheet allenast ingeen Tull gifua och Tullfrijtt passera. Elliest will K. M:tt taga vthi ett nådigt betänkiandhe, at och handhelen i Philipstadh, som i Nohra och Lindesbergzlager må gifwes frij och löös. 5. Effter som K. M:tt förspörier att medh Tillförssleen och handelen i Philipstadh oordenteligen och orichtigt tillgåår, Ity, att Allmogen hafuer tagit sigh dheen owahnan föhre, att reesa medh sine Wahrur dijtt vthom Torgzdagen, hwarigenom Bergzmannen betagees lägeenheet och tillfälle att fåå medh Landtmannen handla och köpslaga, och måste således af Borgaren kiöpa sine Wahrur vthi dyresta werdet, Hwarföre will K. M:tt Landzhöfdingen i lijka måtto budit och befallat hafwe, att han Allmogen slijck inrijtadt oordningh