34 »Bekänner jag Folke Pedersson, boendes på Björkhyttan uti Lindes socken, att jag för ett år sedan hittade ett jernmalmstreck, liggandes ofvanför gamla Stripegrufvan, hvilket malmstreck fogden kände under kronan, och gaf mig därföre på allas vår nådigste konungs vägnar tackjern tu skeppund. Dess till visso under mitt bomärke. Datum Lindesberg den 9 Juli 1608.» M Lindesås under Karl IX:s regeringstid. Åtskilliga ur kronoräkenskaperna från denna tid gjorda anteckningar må här återgifvas. Ehuru de sinsemellan icke äga egentligt sammanhang, hafva de dock blifvit sammanförda för att tillfredsställa nyfikenheten hos en och annan, som tycker det är mödosamt att söka likartade upplysningar ur sjelfva källorna. Åren 1601 och 1602 finnes antecknadt, att »ett vretestycke är taget undan hustru Elins, Per Hanssons 1 efterlefverska, gård på Lindesås och lagdt under kronones hästehage ibidem, räntar osmundsjern 1 /2 hundr.» Måhända kan man här spåra ursprunget till »Herrhagen», som i följande sekler allt emellan återkommer i stadens historia. Af 1605 års räkenskap, äfvensom af några följande, får man veta, att »klockaren uti Linde brukar och hafver fritt för sitt omak kyrkebordshemman 1, osmundsjern 1 hundr. 90 osm. Än brukar klockaren och hafver fritt, hvilket är obygdt, kyrkebordshemman 1», äfven med samma ränta 1 h. 90 osm. Den förstnämda gården eller, som det då vanligen hette, kyrkebordshemman, motsvaras efter all sannolikhet af den tomt, som än i dag kallas klockartomten. Den senare åter motsvaras af den jordäga, som numera kallas klockarbacken, och som utgör en del af samma kapellvret, hvilken på sin tid i jordeböckerna omdöptes till klockarevreten Gfr sid. 14). Därjemte erhöll klockaren i särskild aflöning från Guldsmedshytte bruk 1/2 skeppund tackjern om året. Såsom förut är sagdt, uppbar kyrkoherden 4 skepp. och komministern 1 skepp. årligen härifrån. Af 1607 och följande årens fogdehandlingar kan inhemtas, att Hermanstorp denna tid var »obesutet och ägorna brukas under Lindesås, för hvilket de allenast utgöra hufvudskatten och inga hjelper eller ovissa persedlar». Detta Hermanstorp förekommer första gången i 1551 års jordebok såsom ett »ödestorp», hvilket då säges ligga till Björka, en anteckning, som därefter upprepas under hela århundradet i flertalet af de bevarade jordeböckerna. Såsom exempel på faran af att inlåta sig i »landsköp» må anföras, att »vid Lindesås blef upptaget af två bönder uti Fellingsbro socken för landsköp de blefvo lagligen tillvunna på köpeplatsen 1607: räckebulster med blaggarnsvar, 1 st. halfslitet; sömmade hyender 2 st.» Med andra ord, dessa persedlar konfiskerades och togos som god pris till »fateburen» å Guldsmedshytte kronogård. 1 Förmodligen samme Per Skrifvare, hvars gård en tid upptages såsom öde. s