67 . Alla Erik Anderssons domboksprotokoll äro vanligen bekräftade med följande sigill och underskrift: Kungabesök vid Lindesås. HöülPphers omtalar i sin korta beskrifning öfver Lindesbergs stad (tryckt 1778), att »efter berättelse skall konung Gustaf I vid något särdeles tillfälle besökt denna orten, och hållit sadmmankomst med menigheten i socknestugan». Ehuru utg. för sin del icke lyckats finna någon direkt bekräftelse på verkligheten af ett dylikt besök, förefaller berättelsen härom ingalunda otrolig. Det särskilda intresse konungen synes hafva egnat Lindes-förhållanden och som bland annat visade sig genom upprepade egendomsköp 1 samt inrättandet af Guldsmedshytte kronobruk, torde alltför väl kunnat förmå honom att personligen undersöka vissa omständigheter härvid. Den till viss grad forcerade bergshandtering, som för kronans räkning i början af 1550-talet sattes i gång inom denna bygd och i släptåg medförde nya och ökade »hjelper» eller pålagor af de skattskyldige bergsmännen, torde sannolikt varit i behof af konungens personliga och kraftiga ingripande, för att icke komma af sig redan vid början. Att han under sådana förhållanden funnit sig manad att besöka bygden och sjelf »hållit sadmmankomst med menigheten» är således ingen omöjlighet. Ett motsatt förfarande skulle snarare vara egnadt att väcka en viss uppmärksamhet. Emellertid, såsom redan är sagdt, något annat bevis om det gjorda besöket än den gamla traditionen har icke återfunnits. Däremot känner man bättre en del omständigheter af det besök, hvarmed hans sonson, Gustaf II Adolf, i Mars 1617 hedrade denna bygd. Efter att större delen af Februari månad under då pågående riksdag vistats i Örebro, vill det synas som att resan norrut blifvit anträdd 1 Mars och att första uppehållet egt rum vid Nora kyrkebol, som i samma månad 6 år förut haft besök af fadorn. Karl IX, hvilket besök på annat ställe blifvit 1 Jfr sid. 14 här ofvan.