Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Utdrag ur lagläsaren Erik Anderssons dombok 1611-1621 angående Lindesås
- Försöksverksamhet vid kronans bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Vid läsningen däraf kan man dock ej värja sig för det intryck, att
vederbörande, liksom bergsmän i allmänhet, velat skryta med sina resultat, och
följden har ock blifvit, att de gjorda beräkningarna ingalunda hålla streck,
om de underkastas en strängare granskning. Därjemte må erinras, att
i vanliga fall kunde man vid denna tid icke åstadkomma högre
dygnstillverkning än 3 à 4, högst 5 skeppund tackjern. Emellertid vill det
synas, som att Mikel Henriksson med stor energi sökt uppdrifva
handteringen till högsta möjliga, då för tiden kända afkastning. Handlingen
är af denna lydelse:
Den stormäktigste, högborne furstes och herres, herr Gustaf
Adolf, Sveriges, Götes och Vendes utvalde och regerande konungs
underdånige och tropligtige undersåtare och bergsmän, som bygga
och boendes äre uti Nora och Lindes bergslager.
Bekännom alle samtligen och veterligit gör, att allas vår nådige herres
och konungs troman, tjenare och bergsföreståndare, ärlig, välaktad; vis och
förstandig Mikel Henriksson, hafver nu, såsom ock alltid tillförene, på det
högsta och fliteligaste, med all ärlighet och trohet sig beflitat, uti alla sina
ombetrodda saker, och nu sådant verk på mångahanda sätt förändrat, så att
all den del och omkostnad, som med våra skatter, utlagor och hjelper, som
årligen användes på kronones eller våra egna bergsbruk, nu med mindre
arbete och bekostnad kunna mera ränta och gifva, än någon tid tillförene
skedt är, eftersom man nu hafver sett och förfarit på det konstrika och
högberömda verk, som han här i bergslagerna på mångahanda sätt upprättat och
förfärdigat hafver.
Såsom och hafva Lindes bergsmän haft en sådan mödosam och farlig
grufva (Stripegrufvan), att de nu i några år hafva med för:de grufva haft
ett grufveligit stort arbete och bekostnad, så att årligen måste där uppå
användas öfver 50 läster jern, allenast på vattukörseln. Item användes till
malmbrytning med ved och dagsverken, hvilket belöper sig öfver 8 läster
osmundsjern; och årligen hafva de aldrig mera där efter igen bekommit af
för:de grufva, än malm 800 lass, men på detta året hafva de icke mera
bekommit än som 528 lass, så löper uti en summa jern, som förbe:de malm
kan vara värd, osmundsjern 4 läster 4 fat. Därföre så hafva de fattige män
mycket större bekostnad än fördel, nämligen att omkostnan löper 58 läster,
och det de där efter igen bekomma löper ej mera än 4 läster 4 fat; så hafva
de årligen där uppå skada öfver 53 läster 8 fat jern, förutan den stora
lifsfara de utstå måste. Därföre hafver för:de Mikel Henriksson med sin högsta
flit, arbete och stor bekostnad, upprättat och förfärdigat en vattukonst vid
stora Stripegrufvan uti förbenämde Lindes bergslag, hvilken nu utdrifver
vattnet af för:de grufva, så att alle man, som nu det sett hafva, sig
däröfver storligen förundra. Och aldrig hade någon tillförene trott, att det
vattnet, som faller en sådan lång väg och sidt nedanför grufvan, skulle hafva
kunnat utdraga vattnet af samma grufva, hvilken [nu dess Gudi ske lof] är
kommen till en god ände. Samma grufva är 53 famnar lång och 9 famnar
bred och 13 famnar djup, och är god och skön malm öfver hela bottnen och
gaflarne. Och där samma förbe:de konst icke hade kommit oss till hjelp,
så hade Lindes bergsmän aldrig med all sin makt kunnat uttaga samma
vatten af förbe:de grufva, efter där så mycket vatten tillökas af de andre
store grufvor, som ofvanföre ligga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat May 23 13:47:06 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/noraskog/3/0077.html