Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Privilegier för Lindesberg
- 1647 års kongl. resolutioner för Lindesberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
På sätt här nedan intagne k. resolution af 12 Februari 1647 närmare
utvisar, blef ifrågavarande vederlag sedermera bestämdt till 35 tunnor
spanmål, hvilket vederlag fortfarande utgår, trots de försök till indragning
däraf, som blifvit gjorda och som en annan gång må vidare relateras.
I förenämda 13 punkt af stadens privilegier stadgades äfven att »två
byar, nämligen Linde och Lindeshyttan med alla därtill lydande
lägenheter och pertinentier», skulle »till stadens och dess borgerskaps allmänna
gagn och bästa nyttjade och brukade varda». Staden kunde dock icke
komma i besittning af dessa byar, som bestodo af tre hemman, emedan
de voro af skatte natur, utan fick nöja sig med den däraf utgående årliga
räntan. Då emellertid stadens vederbörande antagligen fått kunskap
därom, att en likartad donation af 1/2 hemman Mårtensbo till prestebol i
Hjulsjö nybildade församling, blifvit realiserad på det sätt, att detta
hemman af Krister Bonde inköptes för kronans räkning mot 41/2 läster
osmundsjern och därpå öfverlemnades till sitt afsedda ändamål, så begärde staden
att till inlösande af berörda 3 hemman blifva hulpne af kronans medel,
men denna anhållan afslogs på sätt en annan k. resolution af 29 Mars
1647 i punkten 1 närmare utvisar.
Däremot hade staden bättre framgång i fråga om understöd till sitt
skolväsende. Genom 1647 års förstberörda k. resolution efterläts och
beviljades »till de i Nora och Lindesberg funderade skolors och sammastädes
studerande ungdoms underhåll all den djeknehjelp», som utgick af
kringliggande bergslager . Genom en andra resolution samma år öfverlemnades
samma hjelp i stället till Arboga skolas underhåll, men genom en tredje
resolution, dat. 20 December 1647, blef denna djeknehjelp ånyo beviljad
»till Nora och Lindesbergs städers skolor, att så härefter som härtill
utgöras».
En samtidigt framstäld begäran »att fundera ett hospital i Nora
stad» och att därtill få uppbära »den hjelp, som af Nora och Lindes
bergslager till Arboga hospital för detta gått hafver», ville K. M:t framdeles
taga i öfvervägande, men förslaget härom förföll.
För öfrigt hänvisas till ifrågavarande 3:ne resolutioner, hvilkas
innehåll i det följande meddelas:
Efter riksregistraturet, jemförd med en i Lindesbergs
stads resolutionsbok intagen vidimerad afskrift.
Öpet bref för Kyrckioheerden i Linde, att niuta i wederlagh
för Prestebordzägorne vnder Staden lagt är, 35 t:r Spannemåhl
åhrl. af Kyrckiotijenden sammastädes. (Om understöd till
skolorna i Nora och Lindesberg samt om inrättande af ett hospital
i Nora. Datum Stockholm 12 Februari 1647.)
Wij Christina etc. Göre witterligit, att såsom hoos Oss hafwa wåre
trogne vndersåtare vthi Lindes Stadh och Bergzlagh vnderdånigst ansökt, och
ibland annat begärat, att emedan Prästebordet der widh Linde, till een stor
deel, är lagt till Stadzens förwidgande för regulariteten skull, der igenom
deres Kyrckioherde någon afsaknad vthi sitt vnderhåld och näring skall hafwa
tagit, thet wij fördenskuldh be:te dheres Kyrckioherde, till wederlagh för
1 Ang. beloppet och sättet för utgörande af samma djeknehjelp, hänvisas
till sid. 87 här ofvan. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat May 23 13:47:06 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/noraskog/3/0160.html