- Project Runeberg -  Noraskogs arkiv : bergshistoriska samlingar och anteckningar / Tredje bandet /
170

Author: Johan Johansson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Privilegier för Lindesberg - 1649 års taxeringslängd - Kongl. resolutioner för Lindesberg 1649-1652

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170 Genants-borgare eller skottsmän, Anders Pedersson, Johan Josom ej än hafva vunnit burskap enses..... 2.— och är allenast detta på ett års Öjer Karlsson, skomakare ...... 8.— tid efterlåtet: Jakob Kopparslagare .......... 24 Måns Knutsson i Arboga ...... 7.16 Nils Månsson, profoss .......... 24 Erik Göransson ............... 6.—Helge Arvedsson.................. 3.— Elias Larsson 6.—Elof Murmästare.................... 1.16 Lars Andersson, Lorents Höjers 3.— Börje, Johan Skays Johan Johansson Dalius......... 2.— Summa 524. 4 Då i denna summa jemväl inbegripas skattebelopp för ett par föregående år, samt längden tillika upptager i afräkning den af Johan Amia för stadens räkning inköpta klockan — hvilken torde ha varit använd som rådhusklocka — så skulle, med frånräknande af detta belopp, den för året taxerade kontributionen uppgå till 392 daler 8 öre silfvermynt. Såsom redan är sagdt taxerades för 1648 ett belopp af 340 daler. I allmänhet taget äro de taxerade afgifterna lika för bägge åren. Tillökningen 1649 kommer hufvudsakligen från de s. k. genants-borgarne. För de följande åren synes nämnvärda förändringar i de nu angifna förhållandena, så väl i afseende på folkmängd som i fråga om skatteföricke hafva ägt rum. De lagstadgade frihetsåren närmade sig slutet, staden hade så att säga börjat »sätta sig», och den kommande tiden tycktes äfven utvisa ett stadigt och oafbrutet — stillastående. Kongl. resolutioner för Lindesberg 1649—1652. Såsom varande af en viss betydelse för staden och dess angelägenheter, må här äfven intagas de resolutioner, hvilka stadens ombud erhöllo till svar å sina s. k. riksdagspetita eller »besvärspunkter» under de snart sagdt årliga riksdagar, som vid denna tid förekommo. Den första af dessa angår i hufvudsak den till stadens utvidgning upplåtna prestgårds-jorden och är, enligt originalet i Lindesbergs af denna lydelse: Kongl. Maij:ta Nådige Resolution och förklaring, oppå dee puncter och ährender, som dess trogne vndersåthere i Lindes Stadh, igenom deres vthskickade hafwe inlefwerera, och Kongl. Maij:t vnderdånigst föredraga låtit. Datum Stockholm den 31 Martij 1649. 1. Deth Borgerskapet vnderdånigst begära, at deres kyrckioherde måtte förskonas för vthlagorne af Lindes Prästebohl, som vnder Staden till dess vthrymme lagt är, huilke vthlagor äfwen lijka af honom, kyrkioherden, nu som förr mädan han siälf Prästebohlet brukade, fordras; Finner Kongl. Maij:t hafwa sine skähl, och will fördenskull gifwa ordre till Landzhöfdingen, at han låter prästen wara frij för bem:te vthlagors vthgörandhe, och tilhåller vpbördsmännerne och dem som wederböre, at låta honom derföre alldeles blifwa okraffd. Elliest at förbättra bem:te deres kyrckioherdes vnderhåldh,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 23 13:47:06 2026 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/noraskog/3/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free