Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Privilegier för Lindesberg
- 1649 års taxeringslängd
- Kongl. resolutioner för Lindesberg 1649-1652
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
Genants-borgare eller skottsmän, Anders Pedersson, Johan
Josom ej än hafva vunnit burskap enses..... 2.—
och är allenast detta på ett års Öjer Karlsson, skomakare ...... 8.—
tid efterlåtet: Jakob Kopparslagare .......... 24
Måns Knutsson i Arboga ...... 7.16 Nils Månsson, profoss .......... 24
Erik Göransson ............... 6.—Helge Arvedsson.................. 3.—
Elias Larsson 6.—Elof Murmästare.................... 1.16
Lars Andersson, Lorents Höjers 3.— Börje, Johan Skays
Johan Johansson Dalius......... 2.— Summa 524. 4
Då i denna summa jemväl inbegripas skattebelopp för ett par
föregående år, samt längden tillika upptager i afräkning den af Johan Amia
för stadens räkning inköpta klockan — hvilken torde ha varit använd som
rådhusklocka — så skulle, med frånräknande af detta belopp, den för året
taxerade kontributionen uppgå till 392 daler 8 öre silfvermynt. Såsom
redan är sagdt taxerades för 1648 ett belopp af 340 daler. I allmänhet
taget äro de taxerade afgifterna lika för bägge åren. Tillökningen 1649
kommer hufvudsakligen från de s. k. genants-borgarne.
För de följande åren synes nämnvärda förändringar i de nu angifna
förhållandena, så väl i afseende på folkmängd som i fråga om
skatteföricke hafva ägt rum. De lagstadgade frihetsåren närmade sig slutet,
staden hade så att säga börjat »sätta sig», och den kommande tiden tycktes
äfven utvisa ett stadigt och oafbrutet — stillastående.
Kongl. resolutioner för Lindesberg 1649—1652.
Såsom varande af en viss betydelse för staden och dess
angelägenheter, må här äfven intagas de resolutioner, hvilka stadens ombud erhöllo
till svar å sina s. k. riksdagspetita eller »besvärspunkter» under de snart
sagdt årliga riksdagar, som vid denna tid förekommo. Den första af dessa
angår i hufvudsak den till stadens utvidgning upplåtna prestgårds-jorden
och är, enligt originalet i Lindesbergs af denna lydelse:
Kongl. Maij:ta Nådige Resolution och förklaring, oppå dee
puncter och ährender, som dess trogne vndersåthere i Lindes Stadh,
igenom deres vthskickade hafwe inlefwerera, och Kongl. Maij:t
vnderdånigst föredraga låtit. Datum Stockholm den 31 Martij
1649.
1. Deth Borgerskapet vnderdånigst begära, at deres kyrckioherde måtte
förskonas för vthlagorne af Lindes Prästebohl, som vnder Staden till dess
vthrymme lagt är, huilke vthlagor äfwen lijka af honom, kyrkioherden, nu som
förr mädan han siälf Prästebohlet brukade, fordras; Finner Kongl. Maij:t
hafwa sine skähl, och will fördenskull gifwa ordre till Landzhöfdingen, at
han låter prästen wara frij för bem:te vthlagors vthgörandhe, och tilhåller
vpbördsmännerne och dem som wederböre, at låta honom derföre alldeles
blifwa okraffd. Elliest at förbättra bem:te deres kyrckioherdes vnderhåldh,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat May 23 13:47:06 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/noraskog/3/0177.html