Lindes kyrka i äldre tider. »Kyrkan synes i äldre tider liknat de gamla gråstenskyrkorna i Upland, och man kan lätt föreställa sig hennes forna utseende, då man betraktar de bägge mellersta fönstren på östra gafvelväggen, samt på ömse sidor af dessa drager en rak linie utefter de båda pelarraderna», yttrar en föregående författare 1. Han tillägger, att »anläggningen förlorar sig i katolska tidens mörka dagar». Utg. har redan (sid. 4) tillåtit sig uttala en förmodan, att Lindes kyrka ursprungligen tillkommit under biskop Karoli tjenstetid (1259—1283) och denna gissning motsäges näppeligen af hennes äldsta byggnadsform. Angående kyrkans öden och öfriga omständigheter saknas alla underrättelser intill dess man af 1540 års kronoräkenskaper kan inhemta, att bergsmän och bönder inom församlingen för innehafvande »boderum» eller tomter till stall- och kyrkobodar vid kyrkan utgjort s. k. tomtöresjern, hvilken afgift, som förut tillfallit kyrkan eller kyrkoherden, från och med nyssnämda år indrogs till kronan. Denna afgift, som utgick med 1/2 till 2 lispund tackjern för hvarje boderum eller tomt, utgjordes då för 67 boderum med tillsammans 94 /2 lispund. Följande året upptages tomtöresjernet af 69 bodar till 2 fat 11/2 hundr. 45 osmund. Åren 1547 och 1548 utgjordes dylikt jern för endast 52 boderum, men beloppet var dock något högre än förut eller 2 fat 4 hundr. osmund. De förändringar och vexlingar så väl i denna skatteinkomst som i det s. k. preste-tomtöres-jernet, hvilka sedermera ägde rum, torde här vara så mycket mindre nödigt att närmare specificera, som desamma förut finnas utförligt omförmälda 2. Så mycket må dock tilläggas, att ännu i 1609 års jordebok upptages tomtöresjernet för de egentliga boderummen på Lindesås till 2 fat 30 osmund, samt att denna utskyld tillika med åtskilliga andra upphörde samtidigt med tackjernstiondens införande 1608 3. Den inkomst, som församlingens kyrkoherde sålunda förlorade genom tomtöresjernets indragande till kronan, synes dock på annat sätt hafva blifvit honom ersatt. Af andra räkenskaper framgår nämligen att, åtminstone »hr Anders i Linde», dels såsom vederlag »för den ränta han mist» och dels såsom ett slags ersättning för honom ålagd skyldighet att utgöra 1 Benglund, i sin beskrifning öfver Lindes, Ramsbergs och nya Kopparbergs bergslager, tr. 1860. 2 Jfr sid. 9, 11 och 23 här ofvan. 3 Jfr sid. 74.