Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lindes kyrka i äldre tider
- Kyrkoherden Nils Aspmans relation om pastoratet 1695
- Ytterligare om pastors vederlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
K. M:ts kyrkolag och handbok samt Confessio Upsaliensis af Hans K. M:t
donerade.
Hvad öfrigt vara kan af silfver, tenn, messing, böcker etc. är köpt för
församlingens enskilte medel, och finnes allt, det ena med det andra, uti
kyrkans inventario noga antecknadt.
Ytterligare om pastors vederlag.
Då den ännu glesa befolkningen inom Lindes s. k. bondefjerding i
förening med de här och där spridda nybyggarna omkring Råsvaren,
antagligen, såsom förut är sagdt, under senare hälften af 1200-talet
förenade sig att bygga kapell eller kyrka och bilda egen församling, så var
föreskrifvet att till ett sådant företag skulle biskopens tillstånd begäras.
Sedan kyrkan var bygd — »nu är kyrka gjord» heter det i en af denna
tids kyrkobalkar —, då skulle »skötningsjord» gifvas till prestebol, enligt
Vestmanlands-lagen till en storlek, som motsvarades af åker till 12
tunnors utsäde och äng till 24 lass hö. Så skedde äfven i Linde, och 1629
års dombok (sid. 90) lemnar till och med bekräftelse härpå, då däri
omtalas huru det tillgått när prestebolet och den på dess område uppväxande
kyrkobyn ursprungligen bildades.
Sedan detta prestebol användts till stadens anläggning samt vederlag
af 35 tunnor spanmål därför lemnats på sätt förut 153) omtalats, blef
detta vederlag mer än en gång föremål för indragningsåtgärder. Den
första ägde rum under Karl XI:s danska krig, hvarom följande ansökan
af kyrkoherden Hagelbergs efterlemnade enka lemnar upplysning:
»Stormäktigste konung, allernådigste herre!
Inför E. K. M:t nödgas jag, fattiga värnlösa enka, denna min ödmjuka
supplik i djupaste underdånighet nederlägga, allerödmjukligast bönfallandes
att E. K. M:t af högkongl. ynnest nådigst täcktes anse och behjerta mitt
och mina fattiga små barns stora nöd och fattigdom, och låta mig njuta
refusion för 1675 och 1676 års resterande vederlagsspannemål uti Lindesberg,
som till militiens subsistence vid Eda skans borttagen är. Om E. K. M:ts
högkongl. mildhet drager jag dess otvifvelaktigare förhoppning, som E. K. M:t
ingen fattig nödtvungen plägar låta ohulpen, och där hos försäkrat, att de
vederlag, som äro i stället för afhända prestebord, skola vara orubbade, som
ock att jag fattiga ensörjande enka för samma vederlag, till E. K. M:ts tjenst,
hafver tillsatt en väl munderad ryttare, och att berörda vederlag är förundt
i stället för prestebordet, som församlingen af skattemanna ägor sammanköpt
och sedan ifrån prestestommen till Lindesbergs stads bebyggnad borttaget är.
Sådan E. K. M:ts höga nåde-välgerning varder Gud visserligen belönandes;
hvarom jag i mina böner stadigt skall anropa, och blifva intill min dödsstund
underdån-ödmjukaste T. Anna Danielsdotter,
sal. hr Joen Hagelbergs efterlåtne enka i Lindesberg.»
1 Konung Kristofers landslag 1442, som gälde för hela riket, innehåller
i Kyrkobalkens 2 kap. bland annat, att församling skulle, så snart kyrka var
bygd, göra sammanskott till prestebol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat May 23 13:47:06 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/noraskog/3/0211.html