Ur Kammarkollegii samling af Kongl. Bref för år 15691. Præsent. d. 30 Januarij 1691. CARL med Guds Nåde Sweriges Giötes och Wendes Konung, Storförste till Finland, Hertig vti Skåne, Estland, Lifland, Careln, Brehmen, Verden, Stettin, Pomern, Cassuben ock Wenden, Förste till Rügen, Herre öf:r Jngermanland och Wismar, Så ock Pfalts-grefvwe wid Rhein i bejern till Julich, Clewe ock Berge Hertig. Waår synnerlige ynnest ock nådige benägenhet med Gud alsmäktig Tro-Män respec. Råd H:rr Grefwe Præsident, så ock Samtl:e Cammarråd. Oss gifwa wåre Reductions Deputerade underdånigst tilkjänna, hurusom Hen:s Maij:t Drotning Christina åhr 1647 har förunt Kyrkjoherden i Lindes stad och Bergslag 35 tunnor spanmål årligen af b:te Lindesbergs Kyrkotionde, till wederlag för den del af Prästebordets egor, som för regulariteten skull är lagd till Stadsens utwidgande; dock så at han skulle hafwa att åtnjuta samma wederlag allenast till en tid ock inn till dess Staden hade satt sig ock blifvit förmögen, sin Kyrkoherde sielf att underhålla hafwandes b:te Wåre reductions Deputerade förledit åhr i ohrten låtit ransaka, huru stora ägor ifrån prästebordet äro tagne till Staden på det de därutaf måtte kunna sluta om desamma kunde swara emot b:te 35 tunnors wederlag; ock därwid befunnit, först att de af Hennes M:t Drotning Christina åhr 1645 Staden gifne Privilegiers 13 punkt innehåller ock förordnar, att utaf de egor som brukas, till Prästegården till Stadens bygningsplass ock utwidgning skulle blifwa så mycket förlagt, som där till kunde pröfwas af nöden wara, hwaremot Kyrkoherden med wederlag uti annat skulle blifwa i hogkommen; Sedan ock skall af Cronofogdens ock Landmätarens däröfwer hålna Ransakning befinnas, att den ifrån prästebordet komne bördige Jorden årligen har importerat 32 tunnor spanmål ock 52 lass hö, hwaraf fuller Kyrkjoherden för tiden skall innehafva En äng, präst Engen benämd; dock besitter han densamma icke som bohlbys egor utan som ett gratiale af Staden; Hafwandes dessutan församlingen ock Stadsens förmän vid Ransakningen betygat, att där wederlaget skulle gå Kyrkoherden ifrån, blefwe han oförmögen sitt hus utan gjäll och skuld, att underhålla. Ock som Wij uti så beskaffat sak finne det har b:te Kyrkoherde förmedelst Dråttning Christinæ åhr 1647 därå gifne bref warit befogad till desse 35 tunnor spanmål såsom Ett wederlag emot de egor han mist under Prästebordet; Altså hafve Wij för gått funnit Kyrkoherden i Lindesberg af gunst ock nåde att confirmera wid detta wederlaget af Trettio fem tunnor spanmål. Hwilket Wij Eder härmed låte i nåder weta, på det J mågen kunna ställa Eder denne Wår nådige förordning till hörsam Rättelse. Befallandes Eder i det öfrige Gud alsmäktig synl. Nådel. Af Stockholm d. 24 Januarii 1691. CAROLUS. cC. Piper. I sammanhang härmed må ock slutligen meddelas följande i Lindes kyrkoarkiv anträffade, af prosten Petrus Lampa vidimerade, utdrag af en »Kongl. resolution och förklaring uppå de besvär och angelägenheter, som presterskapet ifrån Vestmanland och Vesterås stift igenom deras fullmäktige, prosten och kyrkoherden i Arboga, vördige och vällärde magister Petter Lampa, uppå sista genom Guds nåd väl öfverståndne riksdag i underdånighet låtit andraga. Gifven Stockholm den 12 September 1720.