226 Modern lät lära och undervisa sin son i innanläsning, till dess han under ledning af magistern Olaus Aspman 1 fick lära sina kristendomsstycken utantill af doktor Luthers lilla katekes jämte något mera. Aspman, som var informator för Karls tre äldre bröder Hans Arent, Elias Samuel och Nils, efterträdde sin fader såsom prost och kyrkoherde i Lindesberg, men efterträddes själf i informatorsämbetet af en gymnasist Johan Gusselius, sedermera kapellan uti Näsby. Denne lärde Karl latin och kristendom och var honom följaktig till Vesterås 1703 och 1704, där informationen fortsattes under inspektion af förste teol. lektorn Peter Hagelberg , sedermera prost i Fellsbro, hos hvilken Karl ock logerade. År 1704 (om hösten) reste Gusselius med sin discipel till Uppsala akademi och lärohus, där G. blef student. Hösten 1705 tillbringades vid Yxe, men därefter förfogade de sig åter till Uppsala, där Karl efter då bruklig penaljsmus blef student och såsom sådan inskrefs i Vestmanlands landskap. År 1708 kallades Gusselius till adjunkt hos sin sjuke styffader Johannes Granius 3, kapellan i Ervalla, och blef vigd till präst i Strengnäs, dit han begaf sig från Uppsala, emedan biskopen i Vesterås var död. Under hans bortovaro informerades Karl i sina vanliga studiers fortsättande af en Gusselii vän och kamrat; men efter sin prästvigning följde Gusselius Karl till Yxe gård, där han högtidligen nedlade sitt ämbete efter anställd examen, som hölls i närvaro af studieinspektorn prosten Aspman. Gusselius fick till efterträdare Runncrantz, som berömligen lärde och undervisade Karl både i hvad han förut läst och enkannerligen i teologien, hvarvid han blef så avancerad i studierna, att han icke bloftt tydligen och rätt kunde öfversätta latin utan äfven var i stånd till att läsa nya testamentet på grundspråket. Med denne informator frekventerade han Uppsala akademi läsåret 1708 —1709 och höstterminen 1709, hvarvid han kunde väl förstå och afhöra Jak. Anrheni latinska föreläsningar öfver Cornelius. Kom så hem till 1 Olaus Aspman, son till kyrkoh. i Linde Nikolaus Aspman, f. i Sala 1673 18/5, blef student 1690, magister 1700, prestvigd 1702 på faderns kallelse och strax därefter vice pastor i Linde; kyrkoherde därstädes 1703; prost 1721; afled som stiftets senior 1755 5/5. — MuxncktEelis herdaminne II: 26. 2 Peter Hagelberg, son till kyrkoherden i Linde Jonas Hagelberg, var f. i Lindesberg 1658 21/12; blef magister 1688; gymnasieadjunkt och konsistorienotarie 1692; prestvigd 1693 28/8; lektor i historia och poesi vid Vesterås gymnasium 1695; andre teologie lektor 1698; förste teol. lektor och pastor i Badelund 1703; slutligen kyrkoherde och prost i Fellingsbro 1707. Död 1719 7/5. — Muxncktell II: 6. 3 Johannes Granius, f. 1657 13/12, blef omsider 1691 komminister i Näsby och Ervalla pastorat. Vid tilltagande sjuklighet efter nära 20-årig tjenst härstädes tillråddes han att uppdraga tjensten till sin adjunkt och styfson, förenämde Johan Gusselius. Detta skedde ock 1711 med konsistorii bifall, så att allt hvad han ägde lemnades till styfsonen, mot förbindelse att föda och sköta de gamla. Detta aftal ville styffadern tre år senare bryta, dock utan framgång, så att »föreningen måste fortfara så godt den kunde» till den gamles död 1740 19/1. Först nu erhöll Gusselius ord. fullmakt på sysslan. Han beklagade sig dock fortfarande öfver sin svåra ställning, men omkom, då han var sysselsatt med fiske i Dyltaån, 1748 20/4. — Muxcktelt II: 46.