Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Karl Arent Jerlströms lefvernes- och vandringsbeskrifning
- II. Jerletiden 1714-35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.
230
och buro henne fram till grafven, där hon nedsattes. Herr prosten steg
fram och förrättade jordfästningen, hvarefter herr prestafven och bärarne
uppsökte sina bänkplatser.
Så snart gudstjänsten var slut, lämnade båda prestafverne sina bänkar
och ställde sig i bredd på kyrkogången, till dess likprocessionen hann
intaga sin under färden till kyrkan innehafda ordning. Skedde så afträdet
ur kyrkan med herrar prestafver i spetsen.
Emellertid hade de två marskalkarne brukspatron Svedenstjerna och
borgmästaren Kyllenius i förväg begifvit sig till Noringska huset, där de
sedan mottogo processionen och anvisade herrar och fruntimmer deras
anordnade rum. Som kungl. förordningen om begrafningar förbjöd allt
traktamente i städer 1, alltså blefvo såmtliga gäster af herrar marskalkar
inviterade att göra sorgehuset den heder och fägnad att vara till Yxe gård
följaktige. Detta lofvades, hvarefter hvar och en då tog sitt afträde.
Marskalkarne förfogade sig genast till Yxe gård, dit större delen så väl
af dem, som varit i likprocessionen som ock alla herrar likbärare troppvis
ankommo samma afton och blefvo där af marskalkarne mottagna, införda
i sina respektive rum samt undfägnade efter råd och lägenhet.
Efter moderns död possiderade Jerlström och dref bruket till
sommartiden 1734, då han i betraktande af sina svaga villkor och klena tillstånd
samt efterhängande skuld, och för att slippa ifrån samvetslösa ockrare, fattade
det beslut att sälja hela egendomen och därom ingick köp och slut med
mostern fru majorskan Sara Ehrenpreus 2 på Alkvettern i Vermland. För
1 Genom en k. förordning 8 November 1731 hade föreskrifvits, att i städerna
inga andra skulle brukas till att bortbära liken, än vissa af magistraten
därtill förordnade personer, med undantag likväl för de fattige, hvilka fingo
bärasaf andra. Vid de förnämares jordafärd tilläts, utom de nyssnämde, som
gingo under båren, den dödas vänner att bära bårklädet på sidorna. Detta
förordnande blef genom en k. förklaring 15 Mars 1732 sålunda ändradt, att
den, som sådant åstundade, kunde, till sina dödas bortbärande, betjena sig af
dem, som varit den dödas vänner, bekanta eller underhafvande, blott ej något
traktamente eller någon annan gåfva och omkostnad därvid komme i fråga.
Men när den dödas bekanta gingo på sidorna och buro bårklädet, fingo inga
andra brukas under båren, till att bära liket, än de af magistraten förordnade.
För öfrigt voro genom nämda förorduingar åtskilliga föreskrifter meddelade
mot öfverflödigt antal begrafningsgäster, begagnande af dyrbara kistor och
svepningar, samt utdelande af förtäring vid begrafningar, för öfverträdelse af
hvilka förbud böter af 100 till 500 daler smt funnos stadgade. Dessa
bestämmelser blefvo upphäfda, efter därom gjord framställning af Rikets ständer,
genom k. kung. 10 September 1823, enär man »funnit ansvar i dessa ämnen
numera icke vara lämpligt».
2 Omtalad här ofvan sid. 225, not. 4. — Enligt köpebref 22 September
1733 upplät Jerlström till nyssnämda sin moster: Jerle bruk, som då bestod
af en stångjernshammare med 2:e härdar, qvarn med 2 par stenar, 1/2 hemman
i Östanbergshyttan, 1 hemman i Norra Fingerboda, 2 hemman i Skymhyttan
samt Yxe gård, 14/2 hemman, »tillika med innevarande års inbergade gröda,
höstutsädet och de persedlar, som uti ett särskildt inventario äro uppförde»,
mot en köpesumma af 80,000 daler kpmt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat May 23 13:47:06 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/noraskog/3/0239.html