253 Jag Daniel Noringh och jag Babba Jerelström lofva, försäkra ock här medelst aldeles förbinda Oss at vid nästkommande Junii månads början, antaga ock tillåta vår Svåger och Broder Bruks Patronen Herr Carl Arent Jerelström ta faå flytta ock sig återbegifva hit til oss på Löfnäs, hvartil vij ock själfva hava anmodat, begärt och tilstyrkt. hvarvid han både för sig sielf som ock för sin tienstegosse eller dräng hos Oss, så länge Gud låter honom här i tiden ännu lefva, skall efter wår råd och lägenhet få niuta behöfveligit underhåld til mat, husrum, wed och wärme, med hvad mera han där til kan hafva af nöden och behöfva. Sängkläder håller vår svåger och Broder sig härvid sielf; härjemte vij ock lofva låta betiena honom med behöfliga kläders tvättande, manglande och stärkande, som ock med all kärlek och öm omvårdnad wårda, skiöta och tilhanda gå, äfven också, när Gud behagar och täckes honom ifrån denna verlden och Uselheten hädankalla, tå låta dess Lijk och Andelösa kropp, efter tå hans befinnande-vilckor och lägenhet begrafva, och därom så föranstalta och besörja, — som hans därom imedlertid görande och blifvande Disposition och Föranstaltande innehållandes warder, hvilket alt som nu beskrifvit är, jag Noringh som en trogen svåger och iag Babba Jerelström som en ömhiertad syster wij ytterligare nu lofva och försäkra at redeligen hålla, fullborda och efterkomma, och det så framt wij vilja och beåtniuta hvad denne vår svåger och Broder härmed här under sig förbinder och utlofvar som är: At jag Carl Arent Jerelström emot de föreskrefne utlofvade Wilckor och betienande jag förmodeligen får åtniuta, nu och härmedelst uplåter, frivilligt skänker, förärar och välbetänkt Testamenterar min hulda och kiära syster fru Babba Jerelström all min efter min infallande död tå befinteliga qvarlåtenskap och ägendom af hvad namn och egenskap den ock vara må, at uti sin och sin mans lifstid, som sin tillhöriga ägendom få nytia, bruka och behålla, utan något anspråk och klander af mina andra då lefvande syskon eller deras Barn, som så mycket obilligare och mindre kan giöras och förmodas, som iag sielf alt mit befinteliga och varande tilhörigt fast icke utan arbete, Besvär, mödo och flit igenom Guds milderika välsignelse, med godt ock trygt samvete mig förvärfvat. Här vid iag dock expresse undantager och Eximerar de Två tusende och Fembtio daler kopparmynt, som min kiära syster Sara Brita Swedenheim mig ännu skyldig är, och jag för henne efter dess mig för detta gifna Förskrifning betalt, hvilka 2,050 Dr K:mt, derest hon skulle mig öfverlefva, jag ock henne härmedelst aldeles eftergifver och äfven nu wälment och kiärligit Testamenterar och jag icke framdeles uti min Gud bäst bekanta öfriga lifstid skulle föranlåtas och nödsakas, att då härom göra annor anstalt eller ändring; men skulle efter min död något uplupegit Interesse för dessa 2,050 D:r K:mt wara obetalt, som af mina räkenskaper finnas kan, bör det min hulda och ömhiärtade syster Babba betalas, samt äfven ock, om något mera efter min bok och mina räkenskaper skulle finnas hos andra för mig vara tilgodo och hafva at fordra, då hon också det bör hafva och åtniuta. Skulle sedermera efter min kiära systers och hennes mans lifstid något finnas af dem icke disponerat ock användt till deras eget behof af det jag nu, som bemält är, således kunnat kiärligen och välment til min kiära syster Babba Testamentera, bör då sådant befinnande öfverblefne komma mina efterlefvande andra syskon eller deras barn till godo och delnings, det jag ock dem då förbehåller, så at det må icke komma i andras och främmande händer, til hvilket ändamåls vinnande, strax efter min Gud förlänade saliga död uppå min då befinteliga qvarlåtenskap bör upprättas en behörig up- och