285 delvis äfven de föregående egarne Heijke och af Forselles till Yxe gård hade förvärfvat alla vid skatteköpets meddelande 1760 återstående åbo- och bördsrättigheter till de 2 1/2 mantal i Yxe by, hvilka då ännu innehades af från forna tiders sjelfägande skattebergsmän härstammande kronoåboar, hvartill desse genom 1693 års reduktions-resolution blifvit förvandlade 1. Bergensköld, i sin beskrifning om Nora bergslag vid 1784 års slut, yttrar om Jerle bruk2 med Yxe gård, att »längre än trenne år har icke hr löjtnanten (Heijkensköld) af denne egendom varit innehafvare, hvarunder han börjat allaredan att den städa, och vidare fullföljd lärer man få se, då han nästa sommar hemkommer ifrån en resa på tredje året till England, Frankrike och Italien med flere utländske orter». Nästan omedelbart efter återkomsten från denna utländska resa 3 började Heijkensköld, antagligen 1786, uppförandet af den slottslika byggnad i italiensk stil, som skall äga 60, enligt en annan uppgift 78 rum i trenne våningar, af hvilka den nedra eller jordvåningen är af huggen granit. »Den mellersta delen af taket liknar något Riddarhuset i Stockholm och är prydt med tornur, men öfver flyglarne är det platt såsom Haga lustslott, plåtbetäckt och försedt med jernstaket»4. Denne Heijkensköld torde äfven hafva låtit uppföra det vid gården belägna, plåtbetäckta magasinshuset af sten i tre våningar, med hvälfda stora och djupa källrar. Från denna byggnadstid torde ock anläggningen af Yxe tegelbruk förskrifva sig. gårdens ägor finnes nämligen ypperlig tegellera, hvaraf sedermera under många år äfven tillverkats det fasta och för vatten ogenomträngliga taktegel, hvilket har ansetts för det bästa kända i orten. Genom k. resol. 1 September 1784 erhölls tillstånd att vid Jerle åter upptaga 250 skepp. af det 1718 nedlagda smidet, men jemlikt Bergskollegii resol. 23 November 1802 nedlades ånyo en härd med 300 skepp. smide. Heijkensköld hade emellertid i början af 1790-talet blifvit ägare jemväl af Hagby bruk vid Nora stad med underlydande hemman, däribland äfven 1/2 mtl n:r 2 Alntorp. På därom gjord framställning utfärdades 20 September 1803 Bergskollegii tillståndsresolution att från Hagby till Jerle öfverflytta en härd med 250 skepp. smide, hvarigenom den årliga smidesrätten härstädes uppgick till 700 skepp., samt åtskilliga af Hagby underlydande hemman nu förlades under Jerle bruk. Till detta bruk förvärfvades 1798 äfven 1/4 hemman Jerle, som förut innehades af en vanvettig bergsman, hvars enka sedermera öfver 40 år därifrån åtnjöt undantagsförmåner 5. Den byggnadsvurm samt benägenhet för flärd och lyx, som synes hafva utmärkt Heijkensköld, hade den i regeln vanliga påföljden att han slutligen nödgades afträda all sin egendom till borgenärerna. På konkursauktioner 1812 afyttrades sålunda både Yxe gård med Jerle bruk, som Hagby bruk och honom förut tillhöriga hälfter dels i Gammelbogodset och dels i Flögfors kopparverk. Om den i sin krafts dagar stolte bruks- och byggherrens Se härom »Noraskogs arkiv» I: 566 o. följ. »Om Noraskog» I: 180. Han hade därunder åtminstone någon tid tillhört kon. Gustaf III:s svit. Benrglunds beskrifn. s. 35. Jfr »Noraskogs arkiv» II: 353.