299 Det sålunda åberopade brefvet är af följande lydelse: Johan den tredje med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes konung. Må du veta Karl Eriksson att denne brefvisare Göran Hansson hafver i underdånighet låtit gifva oss tillkänna att han hafver mist sitt hemman och störste parten af allt det han åte (ägde) igenom vådeld, och fördenskull icke hafver råd eller förmögenhet utgöra utskylderna; därföre hafver han af oss ödmjukligen begärt där uppå någon frihet. Så efter vi icke veta haru om hans föregifvande i sanning vara kan: är fördenskull vår vilja och befallning, att du därom granneligen ransakar, och hvar så är att han sådan skada igenom vådeld lidit hafver och tillförene icke njutit någon frihet, då äre vi tillfreds att efterlåta honom ett års frihet för de årliga utskylder och rättigheter, som af samma hemman utgöras; där du hafver dig efter rätta. Skrifvet på vårt hus Drottningholm den 12 Augusti (anno 81) uti.-vårt regementes tid på det trettonde. . Göran Hanssons namn återfinnes ej sedermera i bevarade handlingar. Såsom bergsfogde förekommer därefter Klaus eller Klaes Hansson i Djupedal. I 1571 års bouppteckningslängd upptages denne såsom ägande 1 lispund koppar, 1 ko, 1l ungnöt, 1 svin och 4 skeppund tackjern, med ett däremot svarande skattebelopp af 6 mark. I 1574 års här ofvan omförmälda restlängd uppgifves Klaus Hansson för sin del i Djupedalshammar häfta för ett skuldbelopp af 5 skepp. 4 lisp. stångjern. Genom ett k. bref 11 December 1579 hade Klaes Hansson, jemte sin meddelägare Lasse Eriksson hammarsmed, erhållit ett års frihet på ett hemman Yxe, inköpt under Djupedalshammar, för den däraf utgående räntan 4 hundr. 30 osm. Därjemte förskonades de med skjutsresor, en tryckande pålaga under denna tid, »på det de kunde hafva lägenhet att bruka hammaren och årligen utgöra hvad som de oss och kronan däraf pligtige äro». Antagligen hade Klaes samtidigt blifvit förordnad till bergsfogde. I 1581 och några följande års räkenskaper finnes redovisadt, att »K. M:t hafver gunsteligen efterlåtit 2 bergsfogdar, den ene vid Linde och den andre på Noreskoga, alla de kopöreskol, som behållne blefvo och bergsmännerne pläga årligen utgöra, därpå K. M:ts bref dat. 11 Juli anno 81; löper behållet: kol 65 stigar 41/2 fora». Denna kol-inkomst skulle således utgöra bergsfogdarnes löneinkomst. Men genom ett annat k. bref, dat. Kalmar 3 Januari 1586, återkallades ej mindre »tvådelarne af de kopöreskol, som Klaes i Djupedal och Sven Jonsson, bergsfogdarne härtill haft hafve», utan jemväl åtskilliga åt byfogdar och andra beviljade förmåner eller förläningar 1. I följd häraf blef bergsfogdarnes andel i kopöreskolen nedsatt till 1/35 och det årligen erhållna beloppet utfördt med blott 21 stigar 22/3 fora. Ännu i 1593 års räkenskap upptages Klaes Hansson såsom bergsfogde, men då boende vid Yxe, efter att förut hela tiden hans hemvist uppgifvits vara vid Djupedal. Då 1594 och 1595 års räkenskaper numera saknas, kan ej med visshet sägas, om han äfven dessa år varit 1 Kopia af 1586 års ifrågavarande bref finnes intagen i Vestmanl. handl. 1586, n:r 7, men ar till större delen nästan oläslig.