304 vid Nora, hafver låtit tillblåsa vid Gyttorps bruk uti 10 dygn: 75 stigar kol, 100 lass malm och 40 lass limsten; därefter tackjern 53 1/2 skeppund», eller för dygnet 5 sk℔ 9 l℔ 2 ℔!, samt att Hans Nilsson »bekommit för sitt omak» 7 t:or spanmål. — Från senare halfåret 1616 förekommer dock åter en ny bergsfogde, nämligen Kristofer Staffansson, som enligt räkenskapen »brukar och hafver fritt för sitt omak (under) 1/2 års tjenst kyrkobordsgård 1», hvarjemte han bekommit på sin 1/2 års lön 2 fat osmund och 6 skepp. tackjern, jemlikt qvitto af 3 Mars 1618. Han nämnes första gången i 1597 års längd såsom nybyggare vid Nora kyrkebol med 2 mark skatt; upptages i 1606 års mantalslängd med namnet »Kristofer i Lunden» samt var en af konung Karl IX:s värdar vid dennes besök 1611 i Nora kyrkoby 2, som närmare kan ses af nedanstående qvitto: Bekiennes iagh Christoper Stafuansson uthi Lund dedh konngl. Maijstetz tro tiänare och Fougte ärlige och wälachttadhe Michiell Hindrichson, hafuer migh lefuereradh och betalt, för dänn giästning iag hade ij tenn tidh salige och högloflige Konung Carll uar uthi Nora Bärgzlagh oss.jäärn 6 fat, Kiöt och fläsk 9 l℔0, Brödh 48 kackor, Smör 2 /, lius 28 styc., Järpar 2 sty.; at dädh såå sandt ähre säter iagh mit Bomerckie häär under. Datum Nora den 29 December åhr 1612. c. s. Af 1617 års räkenskap framgår, att »Kristofer Staffansson bergsfogde besitter och hafver fritt för sitt omak kyrkobordsgård 1», samt att han bekommit i lön 8 t:or spanmål, af honom qvitterade 24 Augusti 1618. I följande årets räkenskap afkortas jemväl skatten för hans gård, hvarjemte han, enligt qvitto 7 April 1619, »bekommit för sitt omak» 4 fat osmund och 8 t:or spanmål, men vid denna utgiftspost har det granskande kammarrådet kort men bestämdt skrifvit: »bestås intet jernet». Äfven sedan kronans inkomster sistnämda år blifvit utarrenderade, finner man Kristofer Staffansson fortfarande tjenstgöra som bergsfogde. Han bevistade häradsting i Nora 1618 och 1619 i stället för befallningsmannen och han har jemväl undertecknat 1621 års undersökningsprotokoll 3. I en räkenskap för 1623 kan man ännu se att den då icke namngifne bergsfogden innehade fritt »för sitt omak» gården vid kyrkebolet, men med detta år synes han ock hafva afgått från tjensten. Angående tiden för Kristofers frånfälle saknas underrättelse, men vid Noraskogstinget 24 Maj 1633 »lofvade Påvel Bosson sig vilja svara Hans Nilsson till allt det han kan hafva honom att tilltala om arfvet efter sal. Kristofer i Lund till nästkommande ting». Af ett annat tingsprotokoll för 1 Juni 1635 kan inhemtas, dels att nämden hade skattat och värderat 1 Jfr härmed de här ofvan sid. 72 anförda blåsningsresultaten. 2 Jfr »Noraskogs arkiv» II: 507. Jfr sid. 73 här ofvan samt om »Noraskog» III: 31.