337 citation, deras käromål emot bergsfogden välbe:de Nils Norman och rådm:n väl:d Jöns Andersson, om den pretenderade betalning af först utlagde penningar för jorden vid Knutsberg, som ock den däruppå använde meliorationen, alldenstund de ingen god fullmäktig i tid sig kunnat förskaffa, varandes sterbhusets akter och dokumenter vidlyftige samt i konfusion, så att de till saken hörige skäl ej så hastigt kunnat uppsökas; anhållandes fördenskull om uppskof, och att rätten tre gode män af nämden må konstituera, som jemte trenne af stadsens rådmän alle meliorationerne af oröjda jorden inom näste ting besigtiga och rättrådeligen värdera. Hvaremot välb:te bergsfogde och rådman skrifteligen exciperade, förmenandes välb:te bergmästarinnas och dess sterbhusintressenters begärte uppskof ej lagl. vara, utan att de efter utverkad citation saken utföra böra, därjemte protesterandes emot den begärte värderingen uppå meliorationen, efter som de deras kostbare skog utödt, men de för jorden och ägorne i så många års tid skattat, hvaruppå de begärade rätten döma ville, så väl som öfver expenserne uppå denne aktionen de tillförorsakade äre, uti hvilka mål de mervälbe:te bergmästarinna och dess arfvingar vice versa till påstående ting citera låtit. Resolutio. Rätten fann skäligt att bergmästarinnan tillika med dess intressenter åtnjuta uppskof till näste ting, då efter extra ordinarie tingsdomen den 12 Februari sistlidne, öfver meliorationen, dess värdering samt allt öfrigt dömas skall. Vid det härpå följande höstetinget, 8 September 1681, Sedan rätten parternes, bergmästaren sal. Knut Larssons efterlefverska och sterbhusintressenter med bergsfogden välb:de Nils Bengtsson Norman och rådmannen väl:d Jöns Andersson, ankomst en stund förväntat och de intet tillstädeskommo, utan tillsammans gångne voro att förlikas, kunde rätten intet längre förtöfva för många andra hinder skull. Fördenskull slöts tinget och parterne, som. till förlikning sig låtit benägna finnas, lemnas till dess fullbordan eller söke hvarandra vid nästa ting. ; Då emellertid denna tvistefråga icke vidare omtalas i de följande tingsprotokollerna, torde den ifrågasatta förlikningen verkligen hafva kommit till stånd, ehuru vilkoren icke äro närmare kända. Antagligen hade käranderne åtnöjt sig med någon penningeersättning för den afsöndrade jorden, hvilket förhållande kan förklara, att Knutsbergs boställe sedermera vid 1776 års storskiftesförrättning befanns efter sitt hemmantal innehafva omkring dubbelt mera jord än som vederborde 1. Bergsfogden Norman þiträdde ock sina anhöriga i likartade afsöndringsfrågor. Kort efter utfärdandet af 1673 års först omförmälda plakat, vid häradstinget 13 Oktober s. år, Hembjöd bergsfogden väl:d Nils Bengtsson, uppå sin svärfader väl:d Oluf Börjelssons vägnar, till Oluf Gabrielssons hemman på Born 2 en äng, som han ifrån samma hemman för någon tid sedan emot 800 daler kpmt hafver sig tillhandlat, påståendes därjemte att honom måtte refunderas för tvänne bodar (dador?) och en ny uppsatt gärdesgård, då (han) gerna efter K. M:ts plakat vill transportera henne till sitt hemman igen; dock begärer vara honom för- 1 Jfr »Noraskogs arkiv» I: 48. 2 Angående denne Olof Gabrielsson jfr ock sid. 316 här ofvan. Noraskogs arkiv. 111. 22